Lämna en kommentar

I dag bestämde jag mig för att göra en omelett för första gången i mitt liv. Fattar inte varför jag aldrig gjort det förut, fick smaka en bit av syrran förra veckan och efter det ville jag prova själv också. Denna veckan när jag inte har barnen här är det ett lätt och bra alternativ eftersom man kan variera innehållet så mycket. Nu tog jag 4 ägg, en sked creme fraiche, skinkbitar och ost i. Plus kryddor. Blev gudomligt gott och medans den puttrade i stekpannan gjorde jag en god sallad till. Den blev ju inte så fin, men det är väl något jag lär mig med tiden. Haha.
Nu känner jag mig mätt, utan att känna mig äckligt mätt. Lite lättare måltid är inte fel och slippa känna sig som man hamnar i matkoma efteråt. Haha

Nu blir det strax en liten längre promenix med vovven, bäst att passa på innan det börjar regna. Det är kvavt ute och även om det är mulet så är det riktigt varmt. Skönt som omväxling ju. Trodde det skulle bli en fin dag vädermässigt eftersom det var 16 grader varmt och sol vid nio i morse. Men sen försvann solen och det blev mulet, men värmen håller i sig iaf. Tackar för det.

Ha nu en fantastisk lördagskväll, det tänker jag ha. Kram på er ♥

Lämna en kommentar

Väldigt seg vår måste jag säga, väldigt växlande väderlek och det är mest mulna dagar. Just nu skiner solen iaf och det har inte regnat idag, skönt. I går däremot höll jag på att frysa ihjäl, var tvungen att ha på mig vinterjackan och halsduk när jag gick ut. Skulle haft vantar också märkte jag när jag gick till affären. Hur normalt är det i mitten av maj!! Makalöst ju. Men jag såg att det ska bli bättre väder och värme igen. Sköööönt!

I dag är det två veckor kvar tills äldsta dottern tar studenten, två år försent. Bättre sent än aldrig. Hihi. Jag är kluven inför den dagen, ser både fram emot den och inte. Det känns konstigt och snart kommer dottern inte vara här regelbundet längre. Hon kommer bo hos pappan mest. Det sticker till i hjärtat rejält vid bara tanken... känns inte bra alls. Jag vill bara stoppa tiden nu och ha det som det varit. Mina barn är ju mitt allt och jag mår som bäst när de är här hos mig. Jaaaa, jag är en patetisk mamma, jag vet. Men mina barn är det bästa jag har gjort och det finaste som hänt mig. Kan ju också bero på att jag bara fått njuta mer normalt av att vara mamma de sista 11 åren bara. Mina barn är mitt hjärtas sång och glädje ♥

Nu påbörjar jag min barnfria vecka igen, känns alltid lite vemodigt och det blir för tyst här hemma. Till och med vovven saknar dem och går runt och kikar här hemma. Det är alltid värst första två dagarna när de har åkt till pappa, sen rusar dagarna på och det är fredag igen innan jag hinner blinka. Likadant är det när barnen är här, då går dagarna så fort redan från det att de kommer hit.

Jag har inte så mycket att berätta om känner jag, det är därför bloggen blir uppdaterad så sällan. Sen är jag inte på topp känslomässigt heller, så därför vill jag inte heller skriva. Håller mina problem och tankar inom mig för att inte såra någon läsare. Det är inte lätt när jag går runt och stundom är glad, irriterad, förbannad, ledsen och förvirrad. Här växlar det snabbt ska ni veta. Kan tro att det är mitt heta temperament som ställer till det ännu mer. Men men, det bättrar väl på sig, hoppas jag... snart.

Detta får räcka för idag, nu har jag iaf gjort en snabb uppdatering. Bokbloggen blir inte uppdaterad alls just nu, har inte ens läst något sista månaden. Förhoppningsvis kommer lusten och orken samtidigt som sommaren, håller tummarna för det.

Ha det bäst. Var rädda om varandra ♥

Lämna en kommentar

Nu var det ett bra tag sen jag skrev sist, påsk om jag inte minns fel. Dagarna bara flyger förbi och jag vill hellre prioritera annat än skriva. Jag ska vara ärlig och berätta om vad som pågår i mitt liv. Just nu känns det hårt psykist, en stor förändring är på gång och jag vet inte hur jag ska hantera den. Det känns för jävligt och många kan nog tycka det är patetiskt av mig. Man ska på något sätt njuta av att ha "avklarat" ett "jobb". Detta handlar om att min äldsta dotter är på väg hemifrån. Nu kämpar hon med att fixa sitt körkort och då har hon ett jobb direkt verkar det som. I och med att hon tar studenten, några år försent, så kommer hon inte bo kvar hos mig längre. Hon kommer ha sin fasta punkt hos deras pappa tills hon hittar något eget. Detta känns fruktansvärt för mig som står min dotter så nära. Jag vill fortsätta ha det som vi har det nu. Att hon är här varannan vecka och kommer och går lite som hon vill. Att första barnet flyttar hemifrån är hemskt, för man vet inte alls hur det är. Sen när sista barnet flyttar så blir det ännu värre, då vet man hur jobbigt det är och samt är det ens sista barn innan man är helt själv. För mig som verkligen älskar att ha mina barn här och trivs bäst när de är här, är det katastrof. Jag älskar att skämma bort mina barn genom att passa upp dem en hel del. Jag har ju tid till det och därför gör jag det. Ändå hjälper de till när jag ber om något. Ibland kan jag givetvis brusa upp och få ett anfall. Hahaha. Men vilken förälder får inte det?

Denna förändring har varit en del till varför jag mått sämre sista året. Inte fasen underlättar det något att man vet om att den dagen kommer, förr eller senare. Det var ju inget man ens tänkte på när barnen var små. Åren har gått så fort, kanske inte just när man var mitt uppe i jobbiga perioder. Men i det stora hela, nu när man väl sitter här snart 21 år senare.

Själv fyller jag 39 år nästa vecka, det är nu livet ska börja när barnen är stora och mer självständiga. Hahahaha. Barnen är ju mitt liv, jag vill stanna tiden för evigt just nu. Just i denna stund, utan ångest för vad som komma ska. Som mina barn säger till mig, det är dags för mig att träffa någon karl. Som jag kan slösa bort all min kärlek på och skämma bort. Önskar det vore lätt att hitta någon. Jag är så trött på allt spelande, velande som de flesta karlar verkar hålla på med. Iaf dem som jag tycker verka lockande. Någon som anstränger sig och tar mig med storm, varför ska jag alltid anstränga mig. Nu är det dags att någon gör något för mig. Så vart finns alla vettiga karlar som verkligen ser vilken skatt jag är? Finns det någon där ute? Hahahahaa

Nu ska jag sätta igång och göra lite mat till mig. Det blir kycklinggryta idag. Tänker anstränga mig lite trots att jag är barnledig tills på fredag. Då jäklar händer det grejer. Min dotter bjuder ut mig på en helkväll. Ska bli kul att piffa upp sig lite extra.

Ha nu en fin onsdag. Var rädda om er och varandra ♥

Lämna en kommentar

Flera gånger har jag börjat skriva på ett inlägg sista veckorna, men jag har raderat allt och struntat i det. Har varit en jobbig period som resulterade i rejäl magkatarr, men nu är det mycket bättre. Humöret går upp och ner, även om det till stor del har varit upp sista veckan. Kan ju bero på solen, även om det blåst kallt som satan denna veckan.

I alla fall, jag ville bara skriva ett kortare inlägg och önska er en trevlig helg. Framför allt en Glad Påsk.
Hoppas ni får äta massa god mat och en hel hög med gooooodis.
Var nu rädda om er och så ska jag snart försöka få till ett längre inlägg.

Kramkalas på er ♥

Lämna en kommentar

Har inte hunnit skriva något, har en sjukling här hemma. Förra veckan så blev min lilla hund akut sjuk, helt plötsligt så var det som all luft gick ur henne och hon bara låg och sov. Efter den kvällen och natten så tog jag tempen på henne och stackarn hade 40,5 graders feber. Hon ville inte ens dricka vatten och var hur slö som helst. Jag blev orolig och ringde veterinären på förmiddagen, vi fick en tid redan klockan 15. Jag packade in henne innanför min jacka och tog bussen dit. När vi var framme så tog de prover direkt och när veterinären tittade i hennes hals så var den illröd och mandlarna var enorma. Stackarn hade åkt på halsfluss! Visste inte ens att en hund kunde få det. Hon fick två sprutor, en med antibiotika och en med smärt och febernedsättande. Sedan sprutades det in vätska i nacken på henne, det var en stor spruta och hon såg ut som Quasimodo eller en kamel med en jättepuckel. Hon var rejält uttorkad eftersom hon hade febern och inte ville dricka. Men nu förstår jag att hon inte kunde göra det, för hon hade så ont. Jag åkte förbi apoteket på vägen hem och hämtade ut hennes medicin, nu ska hon äta det till på söndag, 10 dagars antibiotikakur.

Nu är det andra dagen som hon är som vanligt igen, igår började hon äta och dricka som vanligt igen. Innan har jag fått ge henne specialmat och sprutat vatten i munnen för att hon ska dricka. Hon måste ta det lugnare under medicineringen och vi får inte gå några promenader. Leka får hon göra i den mån hon orkar själv. Det var hemskt att se henne i så dåligt skick och jag är glad över att hon är mer sig själv igen. Jag var så orolig när hon var helt lealös och inte gjorde annat än sov. Detta blev en dyr historia, 2200 kronor, självrisken är på 2500 kr och det kom vi inte upp i. Tur att man har en självrisk iaf så det aldrig kostar mer än så, surt bara att jag absolut inte hade råd med detta. Jag får leva på luft och vatten i två månader nu då. Men huvudsaken är ju att min lilla älskling blir bra igen, henne vill vi inte leva utan.

I dag har vi suttit ute på altanen och gottat oss i solen en stund. Alice kröp ihop i min famn och njöt av solen medans jag drack mitt kaffe. Härligt vårväder är det, hoppas det fortsätter så här. Man känner sig så mycket gladare då.

Nu ska jag fixa mig lite mat, har inte ätit än idag. Hoppas ni har det gott i vårvädret.
Sköt om er ♥

Lämna en kommentar

Äntligen löste sig allt idag, all oro försvann och jag går runt med ett stort leende. Har ordnat upp allt och kan börja om från noll. Det är en sådan stor lycka och jag kan tro att någon hörde min bön om hjälp. Jag vill inte gå in på vad det handlar om, mer än att det känns som jag fått en ny chans, en sista chans. Nu är det upp till mig att se till att hålla det så också. Nog fasen borde jag ha lärt mig, en gång för alla. Fler chanser får jag inte, sumpar jag det är jag verkligen en stor idiot. Men det har jag ingen tanke på...

Livet ler mot mig och jag hoppas min mage lugnar ner sig snart. Var nog på väg att få blödande magsår av all oro och ångest man gått med bra länge. Nu kan jag börja njuta och kanske finner ork att börja leva mer, ta mig ut på ett annat sätt och orka träffa andra människor. Kanske även mer redo att träffa någon, om det nu skulle bli aktuellt. Trots att jag trivs som singel och har svårt att se mig själv träffa någon. Jag är en lycklig singel och drar mig för att lära känna någon på nytt. Det är jobbigt att öppna upp sig och allt det innebär. Har kanske blivit lite för bekväm i mitt singelliv. Men det sägs ju att när man inte söker, så finner man. Då jäklar måste han vara något extra speciellt om jag ens vill engagera mig. Hahaha. Den som lever får se. Ingen brådska med något, håller ju alla karlar på rejält avstånd och ger dem inte ens en chans. Så jag är nog en svår nöt att knäcka när det gäller det.

Nu tänker jag bara sitta här och pusta ut, bara vara och njuta av lugnet. Ska snart lägga mig och då hoppas jag att jag får en riktigt skön sömn, natten innan var ju katastrof.

Jag ville bara skriva av mig lite, dela med mig av min glädje. Även om jag inte vill tala om vad det gäller.
Men men, jag fixade mig ur helvetet! Tackar gudarna för detta :-)

God natt på er. Tjofrääääs ♥

Lämna en kommentar

Nu har jag ju, som sagt, fått lagt in flera inlägg i min bokblogg. Så för er som ääääälskar att läsa, som jag, och behöver lite tips på bra böcker, kika in och njut. Böcker är livet!

Lämna en kommentar

Nu har jag äääääntligen fått tummen ur och skrivit i bokbloggen. Och det blev en massa nya boktips för er som gillar att läsa. Passade på att lägga in alla jag har läst sen sist jag skrev. Lite svårt när det går för många böcker innan man skriver, ska försöka skärpa mig och lägga in medans de är i färskt minne.

Blir inget längre inlägg här idag, kommer lägga in några bilder från de senaste dagarna istället.
Ha en fin dag gullefjunisar ♥

Lämna en kommentar

När kvällen kom, då fick jag eld i arslet och satte igång att göra lite nytta här hemma. Då skulle jag helt plötsligt börja byta sängkläder och städa i sovrummet. Skönt när det är gjort men varför vänta tills kvällen liksom. Ännu skönare blir det sen att lägga sig i frasande rena sängkläder.

Nu sitter jag här i soffan med en ansiktsmask, ska strax duscha men tänkte jag lika gärna kunde slänga ihop ett litet inlägg här. Dagarna rullar på så fort och då tänker jag inte på att det blir ett stort hopp här inne. Men bättre sent än aldrig, heter det ju. På tal om bilden jag lade in nu, den är inte tagen nu, tog den en gång när jag både färgade håret och hade ansiktsmask på samma gång. Var ett ryck och jag försökte göra mig vacker. Hahahaha

I går kom Ninemus hit till mig, hon kom redan på förmiddagen så jag fick ha hennes sällskap tills klockan åtta i morse. Riktigt mysigt har vi haft. Jag, Ninis och min syster Jenna var ute en sväng igår och hyrde film och köpte lite gott. Vi åt kinamat till middag och det var riktigt gott, var ett halvår sen sist. Vi gick och la oss redan vid halv tio på kvällen, jag började läsa en ny bok. Läste klart den innan jag somnade. Hahaha. Tre timmar tog det bara, men så är det när man läser något riktigt bra. Ska försöka lägga in några inlägg i bokbloggen i morgon. Har hunnit läsa några böcker sen sist jag skrev,

Nu blir det duschen om jag ska hinna bli klar innan BB börjar, vill se den innan jag lägger mig. Och i morgon kommer barnen hit igen, det ska bli härligt med en riktig vardag som det blir varannan vecka när de är här.

Håller tummarna på att brevet jag väntat på sen i måndags kommer i morgon, blir tokig på att vänta så här. Vill bara ha det överstökat nu....

God natt kära läsare, ha en superfin helg och sköt om er ♥

Lämna en kommentar

Min lilla vovve fyllde ju ett år för en månad sen, i år har vi upptäckt en stor förändring hos henne. Helt plötsligt så sliter hon sönder sina leksaker som varit hela sen hon kom till oss vid 7 veckors ålder. Hon lyssnar när hon vill. Skäller så fort det låter i trapphuset. Är väldigt mammig mot oss i familjen och ska vara så nära oss hon bara kan. Det sistnämnda är ju ingen fara, hon får all kärlek hon vill ha av oss utan problem. Vi älskar vår lilla tjej och hon är det bästa som har hänt oss i familjen. Hon älskar oss över allt annat och det värmer att känna det.

Sen är hon full av energi, det ska kastas bollar och leksaker som hon kan springa och hämta tusen gånger om dagen. Hahaha. Det har jag inte heller något emot så länge jag inte är upptagen av annat. Sätter jag mig vid datorn så ska hon gärna vara på datorn eller uppe i mitt ansikte. Jag ska ägna mig åt henne ju. Hahaha
När jag lämnar henne ensam, oavsett om det är några minuter för att gå ut med soporna eller lite längre stund för att jag har ärenden jag måste åka iväg för. Då är hon alltid lika lycklig när man kommer innanför dörren.
Hennes glädje när jag säger att vi ska gå ut, då skuttar hon med ut i hallen och sätter sig snällt ner för att jag ska kunna sätta på kopplet. Sen är det full rulle igen direkt när man kommer hem. Tills hon blir trött och kurar ihop sig till en liten boll i soffan, sitter jag där så ska hon ofta ligga riktigt nära.
På nätterna så sover hon gärna under ens täcke, blir det för varmt så sticker hon ut huvudet och somnar om gott. När det är dags att gå upp så är hon så glad över att man är vaken och då ska det gärna busas runt i sängen och pussas lite på sin matte. Morgontrött är hon också, hon sover gärna länge i sängen så länge någon håller henne sällskap. På helgerna när jag går upp före sonen så går hon in och lägger sig under hans täcke och fortsätter sova några timmar till när vi varit ute på morgonpromenaden. Min lilla tröttfis.

I söndags så var jag och sonen iväg med Alice till ett par hundaffärer för att köpa lite nya tuggben och leksaker till henne. Då passade vi på att väga henne eftersom de har en stor golvvåg för hundar där. Nu väger hon 2,5 kilo. Större kommer hon inte bli och jag är förvånad över att hon inte väger mer. Men hon har ju inget extrahull på sin kropp alls, till skillnad från sin matte. Hahaha.
Hon har blivit mer matglad och vi ger henne en hel del gobitar. Men eftersom hon är så aktiv så lägger hon inte på sig något alls.

Jo då, så här är livet med hund för min del. Jag är så lycklig över att ha henne och vill inte ha det på något annat sätt. Fast skällandet måste jag få bukt med, det är okej att hon skäller när någon knackar på vår dörr. Men inte när någon går förbi vår dörr i trapphuset. Detta är en nackdel när man bor på nedersta våningen. Får se om det blir lite mindre lyhört när vi får nya dörrar under våren, utan brevinkast, då blir det mer isolerat från ljud utifrån.

Nu är det dags för sista utgången med Alice och sen blir det sängen. Klockan ringer vid halv sex i morgon bitti, om sex timmar alltså. Tur att jag kan lägga mig en stund till när barnen har stuckit till skolan och praktik.

Nu blev det en uppdatering från min sida iaf, trots att det bara handlade om min vardag med hunden. Hoppas jag inte tråkar ut er för mycket.
Lägger in en bild på mig och Alice, som min dotter tog när Alice ville gosa, när jag låg och läste i sängen. Därav läsglasögonen. Hahaha. Jag är ingen linslus och visar inte gärna upp mig ofixad på bild, men denna gången bjuder jag på detta.

God natt på er och ha en fin onsdag ♥

Lämna en kommentar

Har mycket omkring mig just nu och har varken orkat eller hunnit skriva ett inlägg. Så jag går i ide ett litet tag till när det gäller bloggande här och på bokbloggen. Återkommer med bättre humör och mer sprudlande inlägg, som om det är vad jag brukar göra. Hahaha.
Med tanke på vilken dag det är idag, alla hjärtans dag, så lägger jag in en rolig bild. Jag har aldrig firat denna dagen, varken som singel eller i ett förhållande, och tänker inte börja nu heller. Man ska ge extra omtanke och kärlek mer än bara en speciell dag på året. Det är vad jag tycker iaf.

Så ha nu en fin tisdag och njut av det underbara vintervädret. Göteborg är vackert inbäddat i snö, även om det inte är några mängder. Var rädda om er och varandra ♥

Lämna en kommentar

Nu har jag ätit antibiotkan i två dagar, så nu får den jäkla bölden vad den tål. Hoppas jag. Eftersom jag spräckte den så känns det ju ändå bättre. Men i natt vaknade jag av att det värkte i munnen, lyckades trots det somna om.
Fast idag så har det varit jävligt pga annat. Jag har fått blåsor på tungan, sen började min näsa och ögonen rinna och klia. Nu är jag bomtät i näsan och det suger. Bara för att medicinen slår ut bakterierna behöver jag väl inte åka på annan skit. Men men, så är det ju som oftast. Jag tänker inte gnälla för mycket, kunde ju vara värre som sagt. Hahaha.

Jag sitter och funderar på något pinsamt som hänt mig. När jag skrev det inlägget kom jag på en massa, men nu känns huvudet nästan tomt. Men jag kan ju börja lite smått men något jag minns just nu iaf.

En gång när barnen var små så var jag på vårdcentralen, där ska man ju dra på sig plastskydd över skorna för att inte smutsa ner golven. Efter att vi var klara där inne så går jag in på apoteket i samma byggnad. Upptäcker att jag inte hade tillräckligt med pengar och detta varpå den tiden innan jag kunde betala med kortet. Så jag springer snabbt ut för att hämta pengar på minuten. När jag står där och stampar i kön så hör jag hur det prasslar, då får jag syn på att jag har på mig plastskydden över skorna. Då hade jag lust att sjunka genom marken men tänkte samtidigt att folk såg att jag var en stressad småbarnsmamma. Hahaha. Jag kunde inte med att ta av dem förrän jag var inne i byggnade igen.

Eller den gången jag glömde dra handbromsen när jag parkerade bilen här hemma, helt plötsligt när jag går ut på altanen för att röka ser jag min bil mitt ute på vägen. Folk står och gestikulerar och pratar upprört om min bil som står mitt i vägen. Då hade jag bråttom ut kan jag lova, skämdes som en idiot och bad så mycket om ursäkt när jag försökte få igång bilen så fort som möjligt. Efter det var jag väldigt noga med att kolla så växeln låg i och att handbromsen var dragen. Hahaha.

Vi kan ta upp den gången för herrans många år sen, nästan 20 år sedan. Vi var på dop i kyrkan, prästen började sjunga till en psalm och det var bara hon som hördes. Hon sjöng så falskt så jag inte kunde hålla mig. Jag började asgarva, högt också. Barnens pappa skämdes och jag med innan jag lyckades ta mig ut därifrån asflabbandes. Jag kunde inte ens med att gå in igen. Folk och prästen undrade nog vad jag var för galning.

För ett litet tag sen så skulle jag gå till affären för att handla. Innan hade jag ätit och sen knatade jag iväg. Tyckte nog folk var på väldigt gott humör, alla jag mötte log ett stort leende mot mig. Ännu mer i affären, då var det vissa som skrattade. När jag kom hem fick jag se varför, det hade fastnat en stor klick ketchup på min kind. Tur att jag inte såg det förrän efteråt, för jag skämdes tillräckligt när jag upptäckte det här hemma. Efter det har jag blivit ännu mer noga med att kolla fejset innan jag går ut bland folk. Hahaha. Jaja, alltid glädjer man någon när man gör bort sig iaf, om inte annat så bjöd jag ju på ett gott skratt för flera personer.

Jag vill inte dra upp någon annan person när det gäller pinsamheter. Men när ett av mina barn var små, nämner inga namn, så skämde ungen ut mig. I matäffären, vad annars.
Vi står och  köar vid charken, ungen sitter i vagnen och är på ett jäkla humör. Det var vid den åldern jag tyckte att nappen bara skulle användas vid sovtid. Men nappen var självklart med för säkerhets skull.
Min unge kunde inte säga bokstaven K, utan det blev T istället.
Ungen gnäller och vill inte sitta i vagnen medans vi väntar i kön. Hon börjar tjaffsa om nappen. Jag säger att jag inte har den, att den är hemma. Men det går inte, ungen börjar vråla att den ligger i min ficka. Men eftersom hon inte kan säga bokstaven K så blir det ju så här; Joooo, den ligger i FITTAN. Hela affären hörde detta och de som var lite äldre tittade väldigt ogillande på mig och mitt barn. En muttrade till och med att dagens föräldrar lär sina barn en massa fula ord. Hahahaha. Det var ju inte så att jag ville börja förklara att mitt barn hade svårt med vissa bokstäver, utan jag tog min korg och pös till kassan utan några charkvaror. Fort som attan.

Såja, nu har jag avslöjat lite pinsamheter, iaf det som kom upp i minnet just nu. Mitt minne är kort men intensivt. Blir bara värre med åren, så fler pinsamheter kommer jag garanterat dela med mig av i framtiden.

Nu ska den här gamlingen fixa sig för natten, gott att ligga under duntäcket och mysa när det är så kallt ute. Sen har jag ingen värme på i sovrummet heller, sover bättre när det är svalt och jag kan ha täcket upp till nästippen. Nästa inlägg kommer jag dra upp lite krämpor jag upptäckt på sista tiden. Det kanske är åldersrelaterat, har ingen aning men det är vad jag spånar om.

Sov så gott och ha en fin tordsag när ni vaknar. Kraaaaaam ♥

Lämna en kommentar

Jag har inte haft så roligt sen jag skrev sist. Det började med att jag blev öm långt ner på kinden, mot sidan av läppen. Gjorde bara mer ont för varje timme och till sist så kom jag och tänka på när jag åkte på en varböld i munnen för ett år sen. Jajamen, när jag kände efter så värkte det ovanför en kindtand och var rejält svullet. Ringde tandläkaren i lördags och frågade efter när min tandläkare började på måndagen. Bestämdes att jag skulle ringa klockan åtta igår morse.
På söndag kväll så hade jag svårt att prata, le och äta. Det bultade och spände som faen. Fick en helt ny kanyl av grannen och lite sprit för att göra hål på bölden. Var nervös när jag skulle göra det men det kändes inget alls. Fy sjutton vad skit det kom ut, fick upprepa flera gånger under kvällen. Sen ringde tandläkaren mig på måndag förmiddag och jag fick en tid direkt för han ville se hur det såg ut.
Jo men visst, det var samma visa som förra gången. Nu fick jag stark antibiotika som jag ska äta tre gånger om dagen tills det känns normalt igen.
Och röntgenbilden visar att jag har en kronisk grej som gör att detta händer.
Vi pratade tidigare under förra året om att jag skulle behöva göra ett ingrepp för detta. Kapa den roten som ställer till det för mig, men jag vill vänta i det längsta och hoppas detta ger med sig med tiden. Så några gånger till kan jag behandla om det kommer såpass sällan som nu.
Tänk att en tand som är rotfylld två gånger kan ställa till det så här! Det är ju inte så kul heller att ena sidan svullnar upp så  man ser ut som en hamster. Känner inte för att visa mig ute precis. Jag drar upp halsduken över ansiktet när jag går ut med hunden för att slippa se ut som ett spektakel. Mer än normalt alltså. Hahaha.

Nu har det verkligen blivit en riktig vinter, när det gäller kylan iaf. Fy sjutton vad isande det är ute när det blåser samtidigt med minusgrader. Går igenom märg och ben. Ännu kallare ska det bli senare i veckan, höll ju på att få chocken i morse när det var -11 när jag gick upp vid niotiden. Då har det ju varit ännu kallare under natten. Brrrr.
Man får se vart man sätter fötterna också, är svinhalt på sina ställen och någon mer vurpa har jag ingen lust att göra. Har ramlat så det räcker och så kul är det ju inte att brya något.
Jag har bara brutit en sak i mitt liv, min lilltå! Jag fastnade med tån i en sko och det gjorde så jäääävla ont när det slet till. Man kan ju inte gipsa ett sådant ställe så det tejpades bara. Efter det har det blivit broskbildning och lilltån är större än den på andra foten. Men jag är glad att det inte blivit något värre än så iaf..

Nu ska jag fortsätta virka på min mössa som jag håller på med. Hoppas den blir bra så man kan med att ha på sig den. Men inget kan väl bli värre än den jag har haft hittills, ser ju ut som en k*k med öron när jag går ut. Nu ska det bli en baggymodell och lite lösare så den inte sitter åt. Tjockt garn är det med så den lär bli varm och go. Tänk vad man blir känsligare för kyla när man blir äldre. När barnen var små så gick jag alltid utan mössa och vantar, man kunde gå i kortkort och vanliga strumpbyxor utan att frysa ihjäl. Visst var det kallt men man brydde sig inte. Nu dör jag hellre än fryser, packar på mig rejält för att hålla mig så varm det går. Skulle det fungera så hade jag gärna hoppat i en sovsäck och gjort hål för fötterna bara. Hahaha.

På tal om något helt annat, är det gammaldags att säga ordet Fräckt? Jag blir mobbad av min dotter för hon tycker det låter så ute att säga det. Hihihi. Hmmm, jag börjar bli gammal med andra ord.

Ha det så bra ni som läser. Jag ser ju att det finns läsare och jag är nyfiken på er. Vad skulle ni säga om ett inlägg där vi avslöjar något pinsamt? Om jag skriver om några pinsamma händelser som jag varit med om så kanske ni kan skriva något så hänt er under kommentarer. Ni kan självklart vara anonyma, skulle vara så roligt att läsa och ni skulle verkligen muntra upp mig. Pleeease!

Kärlek till er alla ♥

Lämna en kommentar

Sen en klasskamrat sa det i något sammanhang under högstadiet så har det suttit kvar som ett mantra i mitt huvud. Hur jävligt livet eller händelser än ter sig så är det något som får mig att dra på smilbanden. Men om jag skulle drabbas av en dödlig sjukdom så kanske det inte skulle vara någon tröst, när man måste hitta livsgnistan och kämpa för att överleva. Men nu handlar det ju inte om det, livet kan vara hårt även utan en livshotande sjukdom. Som det är nu för mig. Jaaaa, jag är glad över att vara frisk, att mina nära och kära är friska.
Eller att jag skulle vara frisk kan ju diskuteras, har väl aldrig varit riktigt normalt funtad. Skrattar åt helt vansinniga saker när ingen annan förstår. Har en udda humor som vissa av oss i min familj har. Framför allt min yngsta syster och jag. Vi har ett eget språk och ser det roliga i helt löjliga fraser.
Som igår, min äldsta dotter Bea, skulle iväg och sola solarium för andra dagen i rad. Jag avrådde henne eftersom hon hade bränt sig lite lätt första dagen. Men få henne, som är 20 år, att lyssna på sin gamla mamma är som att hälla vatten på en gås. Hon stack iväg, och kom hem rödare än en tomat. Jag och syrran satte igång och retade henne med olika fraser och sjöng sånger om allt som handlade om värme och rött. Hahaha. Både Bea och min son skakade på huvudet åt oss när vi rev loss med Lady in red och Fever bland annat. Skämt om tomater osv. Så lättroade är vi, jag och syrran.
Men när jag tänker efter så är det ju detta som håller mig på fötter. Att jag och barnen kan bryta ihop av skratt över något banalt. Att jag glömmer bort mina bekymmer för en stund iaf.

Så vad har jag att bekymra mig över? Ekonomin är något som håller på att knäcka mig, att jag aldrig kommer ikapp mig riktigt. Det pendlar mellan att vara dåligt till riktigt illa. Blir så trött på mig själv som aldrig har råd att unna mig något. Tänk, det kunde vara kul att kunna köpa något till sig själv ett par gånger om året. Framför allt lite nya underkläder och strumpor. Men nej, kommer väl få börja sy det av gamla kläder eller nått. I detta fallet kan jag inte ens prioritera mig själv över barnen, för det får vändas på kronorna för att få ihop mat för dagen. Sen är det barnen som måste få det som behövs när jag lyckas hitta något fynd.
Det är banne mig inte lätt att vara ensamstående alla gånger. Men jag försöker tänka på att det finns de som har det värre. Jag har iaf tak över huvudet, än så länge, så jag slipper frysa och kan ligga i en varm säng varje natt. Även om jag har svårare att sova när jag oroar mig över något. Min hjärna går inte att stänga av och oftast sätter den igång på expressfart när det är dags att sova. Då ska vi lösa aaaaalla världsproblem på samma gång.

Nu står helgen för dörren och jag blir barnledig i en vecka igen. Lika jävligt varje gång, även om jag själv märker att jag och barnen trivs bättre när vi får vara ifrån varandra varannan vecka. Då blir veckan när de är här mer lugn och mysig. Även om jag måste tjata på sonen varje jäkla morgon när han ska upp. Hahaha. Jag går upp vid sextiden, går in i hans rum och drar upp rullgardinen. Tänder fönsterlampan för att han ska börja vakna till, säger god morgon och han muttrar något i sin kudde. Sen går jag ut en snabbis med hunden och när jag kommer in ropar jag på honom att det är dags att gå upp. Detta får upprepas många gånger tills han gapar ett surt jaaaaa tillbaka när klockan är runt halv sju. Då kommer han äntligen upp ur sängen och hinner sitta i soffan några minuter innan det är dags för honom att åka. Usch vad jag lider med att han ska behöva åka både buss och tåg till Floda varannan vecka när han ska till skolan. Jag bara väntar på den dagen när han somnar så djupt på lokaltåget så han missar hållplatsen och vaknar upp i Alingsås. Hahahaha.
Har jag fel eller är det så att tonårspojkar är extremt trötta och svåra att få upp? På lediga dagar så kan han sova hela dagen om jag skulle tillåta det.

Ett guldkorn denna veckan har varit att barnen har fixat middag fyra gånger, såååå skönt för mig att slippa. Det är faktiskt inte alls dumt att ha tonårsbarn som hjälper till någon gång ibland.

Nu ska jag ta mig i kragen och göra lite nytta här. Ha en trevlig helg och kom ihåg:
"Det kan aldrig bli värre än att man dör"

Over and Out - The one and hopeless

Lämna en kommentar