Jag har inte haft så roligt sen jag skrev sist. Det började med att jag blev öm långt ner på kinden, mot sidan av läppen. Gjorde bara mer ont för varje timme och till sist så kom jag och tänka på när jag åkte på en varböld i munnen för ett år sen. Jajamen, när jag kände efter så värkte det ovanför en kindtand och var rejält svullet. Ringde tandläkaren i lördags och frågade efter när min tandläkare började på måndagen. Bestämdes att jag skulle ringa klockan åtta igår morse.
På söndag kväll så hade jag svårt att prata, le och äta. Det bultade och spände som faen. Fick en helt ny kanyl av grannen och lite sprit för att göra hål på bölden. Var nervös när jag skulle göra det men det kändes inget alls. Fy sjutton vad skit det kom ut, fick upprepa flera gånger under kvällen. Sen ringde tandläkaren mig på måndag förmiddag och jag fick en tid direkt för han ville se hur det såg ut.
Jo men visst, det var samma visa som förra gången. Nu fick jag stark antibiotika som jag ska äta tre gånger om dagen tills det känns normalt igen.
Och röntgenbilden visar att jag har en kronisk grej som gör att detta händer.
Vi pratade tidigare under förra året om att jag skulle behöva göra ett ingrepp för detta. Kapa den roten som ställer till det för mig, men jag vill vänta i det längsta och hoppas detta ger med sig med tiden. Så några gånger till kan jag behandla om det kommer såpass sällan som nu.
Tänk att en tand som är rotfylld två gånger kan ställa till det så här! Det är ju inte så kul heller att ena sidan svullnar upp så  man ser ut som en hamster. Känner inte för att visa mig ute precis. Jag drar upp halsduken över ansiktet när jag går ut med hunden för att slippa se ut som ett spektakel. Mer än normalt alltså. Hahaha.

Nu har det verkligen blivit en riktig vinter, när det gäller kylan iaf. Fy sjutton vad isande det är ute när det blåser samtidigt med minusgrader. Går igenom märg och ben. Ännu kallare ska det bli senare i veckan, höll ju på att få chocken i morse när det var -11 när jag gick upp vid niotiden. Då har det ju varit ännu kallare under natten. Brrrr.
Man får se vart man sätter fötterna också, är svinhalt på sina ställen och någon mer vurpa har jag ingen lust att göra. Har ramlat så det räcker och så kul är det ju inte att brya något.
Jag har bara brutit en sak i mitt liv, min lilltå! Jag fastnade med tån i en sko och det gjorde så jäääävla ont när det slet till. Man kan ju inte gipsa ett sådant ställe så det tejpades bara. Efter det har det blivit broskbildning och lilltån är större än den på andra foten. Men jag är glad att det inte blivit något värre än så iaf..

Nu ska jag fortsätta virka på min mössa som jag håller på med. Hoppas den blir bra så man kan med att ha på sig den. Men inget kan väl bli värre än den jag har haft hittills, ser ju ut som en k*k med öron när jag går ut. Nu ska det bli en baggymodell och lite lösare så den inte sitter åt. Tjockt garn är det med så den lär bli varm och go. Tänk vad man blir känsligare för kyla när man blir äldre. När barnen var små så gick jag alltid utan mössa och vantar, man kunde gå i kortkort och vanliga strumpbyxor utan att frysa ihjäl. Visst var det kallt men man brydde sig inte. Nu dör jag hellre än fryser, packar på mig rejält för att hålla mig så varm det går. Skulle det fungera så hade jag gärna hoppat i en sovsäck och gjort hål för fötterna bara. Hahaha.

På tal om något helt annat, är det gammaldags att säga ordet Fräckt? Jag blir mobbad av min dotter för hon tycker det låter så ute att säga det. Hihihi. Hmmm, jag börjar bli gammal med andra ord.

Ha det så bra ni som läser. Jag ser ju att det finns läsare och jag är nyfiken på er. Vad skulle ni säga om ett inlägg där vi avslöjar något pinsamt? Om jag skriver om några pinsamma händelser som jag varit med om så kanske ni kan skriva något så hänt er under kommentarer. Ni kan självklart vara anonyma, skulle vara så roligt att läsa och ni skulle verkligen muntra upp mig. Pleeease!

Kärlek till er alla ♥

Lämna en kommentar

Sen en klasskamrat sa det i något sammanhang under högstadiet så har det suttit kvar som ett mantra i mitt huvud. Hur jävligt livet eller händelser än ter sig så är det något som får mig att dra på smilbanden. Men om jag skulle drabbas av en dödlig sjukdom så kanske det inte skulle vara någon tröst, när man måste hitta livsgnistan och kämpa för att överleva. Men nu handlar det ju inte om det, livet kan vara hårt även utan en livshotande sjukdom. Som det är nu för mig. Jaaaa, jag är glad över att vara frisk, att mina nära och kära är friska.
Eller att jag skulle vara frisk kan ju diskuteras, har väl aldrig varit riktigt normalt funtad. Skrattar åt helt vansinniga saker när ingen annan förstår. Har en udda humor som vissa av oss i min familj har. Framför allt min yngsta syster och jag. Vi har ett eget språk och ser det roliga i helt löjliga fraser.
Som igår, min äldsta dotter Bea, skulle iväg och sola solarium för andra dagen i rad. Jag avrådde henne eftersom hon hade bränt sig lite lätt första dagen. Men få henne, som är 20 år, att lyssna på sin gamla mamma är som att hälla vatten på en gås. Hon stack iväg, och kom hem rödare än en tomat. Jag och syrran satte igång och retade henne med olika fraser och sjöng sånger om allt som handlade om värme och rött. Hahaha. Både Bea och min son skakade på huvudet åt oss när vi rev loss med Lady in red och Fever bland annat. Skämt om tomater osv. Så lättroade är vi, jag och syrran.
Men när jag tänker efter så är det ju detta som håller mig på fötter. Att jag och barnen kan bryta ihop av skratt över något banalt. Att jag glömmer bort mina bekymmer för en stund iaf.

Så vad har jag att bekymra mig över? Ekonomin är något som håller på att knäcka mig, att jag aldrig kommer ikapp mig riktigt. Det pendlar mellan att vara dåligt till riktigt illa. Blir så trött på mig själv som aldrig har råd att unna mig något. Tänk, det kunde vara kul att kunna köpa något till sig själv ett par gånger om året. Framför allt lite nya underkläder och strumpor. Men nej, kommer väl få börja sy det av gamla kläder eller nått. I detta fallet kan jag inte ens prioritera mig själv över barnen, för det får vändas på kronorna för att få ihop mat för dagen. Sen är det barnen som måste få det som behövs när jag lyckas hitta något fynd.
Det är banne mig inte lätt att vara ensamstående alla gånger. Men jag försöker tänka på att det finns de som har det värre. Jag har iaf tak över huvudet, än så länge, så jag slipper frysa och kan ligga i en varm säng varje natt. Även om jag har svårare att sova när jag oroar mig över något. Min hjärna går inte att stänga av och oftast sätter den igång på expressfart när det är dags att sova. Då ska vi lösa aaaaalla världsproblem på samma gång.

Nu står helgen för dörren och jag blir barnledig i en vecka igen. Lika jävligt varje gång, även om jag själv märker att jag och barnen trivs bättre när vi får vara ifrån varandra varannan vecka. Då blir veckan när de är här mer lugn och mysig. Även om jag måste tjata på sonen varje jäkla morgon när han ska upp. Hahaha. Jag går upp vid sextiden, går in i hans rum och drar upp rullgardinen. Tänder fönsterlampan för att han ska börja vakna till, säger god morgon och han muttrar något i sin kudde. Sen går jag ut en snabbis med hunden och när jag kommer in ropar jag på honom att det är dags att gå upp. Detta får upprepas många gånger tills han gapar ett surt jaaaaa tillbaka när klockan är runt halv sju. Då kommer han äntligen upp ur sängen och hinner sitta i soffan några minuter innan det är dags för honom att åka. Usch vad jag lider med att han ska behöva åka både buss och tåg till Floda varannan vecka när han ska till skolan. Jag bara väntar på den dagen när han somnar så djupt på lokaltåget så han missar hållplatsen och vaknar upp i Alingsås. Hahahaha.
Har jag fel eller är det så att tonårspojkar är extremt trötta och svåra att få upp? På lediga dagar så kan han sova hela dagen om jag skulle tillåta det.

Ett guldkorn denna veckan har varit att barnen har fixat middag fyra gånger, såååå skönt för mig att slippa. Det är faktiskt inte alls dumt att ha tonårsbarn som hjälper till någon gång ibland.

Nu ska jag ta mig i kragen och göra lite nytta här. Ha en trevlig helg och kom ihåg:
"Det kan aldrig bli värre än att man dör"

Over and Out - The one and hopeless

Lämna en kommentar

Så himlans typiskt, klockan ringer om bara fyra timmar och jag kan inte sova. Trött är jag allt, men det är så mycket som snurrar i skallen. Sen känner jag mig jäkligt irriterad.
En vän till mig, som jag alltid litat på, har fått mig ur balans. Personen håller på att göra sitt livs misstag, återigen, och jag kan inte göra något åt det. Jag har ingen lust att ställa upp längre när personen inte själv inser sitt misstag. Bara en massa bortförklaringar från dennes sida, har bara lust att ruska om och fråga om allt står rätt till i huvudet. För nu tror jag nog allt persone mist sitt förstånd, en gång för alla. Jag önskar så att jag kunde skriva öppet om detta, men jag vill inte peka ut personen. Men kommer det gå som jag befarar så kommer jag skriva allt öppet. Då skiter jag i det. Nu är jag mest av allt besviken och sårad. Risken är att personen förlorar mig som vän också, för jag orkar inte med ännu en tur i detta helvetet.'

Veckan har varit bra, förutom att min hund åkte på någon jobbig magsjuka. Var ett par jobbiga dagar och tre nätter med sönderhackad sömn för min del. Var tvungen att vara beredd på att ge mig ut så fort hon behövde. Hennes mage är inte helt återställd och i morse reagerade den på maten hon fick av oss igår. Men efter det har det varit lugnt och hon är lika sprallig som vanligt. Något positivt är ju att hon fått enorm matlust på sin egen mat. Det är något hon inte haft förut. Hon behöver lite underhudsfett, för hon är enormt aktiv min lilla vovve.

Näää, om man skulle försöka sova ett par timmar innan det är dags att gå upp. Ska ta mig en alvedon för jag har en jobbig spänningshuvudvärk. Hoppas ni andra sover gott. Ha en fin måndag.

Kram ♥

Lämna en kommentar

I går hände det, till sist, som jag lyckats undvika hittills. Mitt på dagen bestämde jag mig för att duscha, var bara jag och hunden hemma. Gjorde allt som jag brukar göra och till sist skulle jag ta balsam i håret som skulle få verka medans jag filade fötterna. Jag har badkar i badrummet och när jag skulle flytta på mig för att ta fram fotfilen så halkar jag på en klick balsam. Det blev en jäkla smäll när jag halkade och ramlade i badkaret. Slog mig rejält men tack och lov så klarade sig huvudet från smällen. Någonstans i fallet så tänkte jag på att akta huvudet. Sen kunde jag inte annat än skratta och gråta samtidigt när jag låg som en sköldpadda på rygg i karet. Hjärtat var på väg ut ur bröstet, så rädd blev jag. Tog en bra stund innan jag reste mig upp, satt kvar och kollade efter så alla leder var hela. Inget brutet iaf, men ryggen och ena sidan av kroppen fick en rejäl smäll. Så idag är jag vigt som ett järnspett. Kroppen värker och blåmärken börjar dyka upp på sidan och ryggen. Vänster arm känns som ett stort blåmärke. Men jag är bara glad över att jag inte bröt något och att jag lyckades ta mig upp. Annars så hade det tagit många timmar innan dottern kom hem från skolan och kunde hjälpt mig. Hemska tanke! Tänk att ligga där naken och frysa i fem timmar utan att kunna kalla på hjälp. Hahahaha. Så nu ska här skaffas halskydd till badkaret, vill inte vara med om detta igen. Nästa gång kanske jag inte har lika stor tur som nu.

Nu ska jag ge mig iväg till affären, måste handla lite. Syrran kommer när hon är klar på arbetsförmedlingen och då ska vi äta frukost ihop. Tänkte vi kunde göra goda smörgåsar och kaffe.

Hoppas ni får en fin dag och var rädda om er ♥

Lämna en kommentar

 

 

Lämna en kommentar

Som jag har längtat, trodde aldrig det skulle kännas så tomt när inte ens vovven är kvar här hemma. Jag har sovit dåligt för att jag inte är van vid att vara helt ensam, ingen vovve som väcker en på morgonen med en slick. Eller som jagar mina fötter när jag går upp ur sängen. Som får sina anfall och springer runt med sina leksaker som man ska kasta åt henne. Inte ens någon att dela sin middag med. Detta suger! Hur överlevde jag som singel varannan vecka innan vi skaffade hund?? Hahaha. Jag blev ju helt handlingsförlamad denna veckan. Tänkte gjort så mycket, fått sovit ut och bara vara. Jo då, jag har bara varit, haft en jävulusisk migrän i två dagar och sovit riktigt uruselt. Men i morgon är ordningen återställd och det lär dröja innan jag låter min lilla busmus åka bort igen. Det är hon och jag, vem behöver en karl då. Hahaha. Om hon nu ens skulle släppa in en karl i mitt liv...

Håller på att tvätta för fullt nu, tänkte även städa lite men allt är redan undanplockat. Så dammsugandet får vänta tills i morgon istället.
Jag fick tummen ur att skriva några inlägg i bokbloggen. Känner mig nöjd att jag fick gjort det iaf. Så kika in på min andra blogg BokSlukerskan

Ha en trevlig torsdagskväll. Kramar ♥

Lämna en kommentar

Så nu har vi kommit till kvällen på detta nya årets första dag, fort gick det. Bara 365 dagar kvar på detta året. Hahaha. Nej då, så illa känns det inte, har inte den ångesten för ett nytt år som jag hade förr. Nu känns det bara som man är förväntansfull för vad det nya året har att erbjuda. Både på gott och ont. Mer normalt att känna så istället för att oroa sig för allt som kan hända. Man blir alltså klokare med åldern iaf...

Nyårsafton gick lugnt och städat till här hemma. Det var bara jag , sonen och vovven Alice. Sonen och jag spelade kort, 500, sen blev det två bra filmer på kvällen. Middagen blev en god köttgryta, som jag gjorde på känn och den blev kanongod. Fick lagt undan två matlådor som jag kan äta under veckan när jag är själv. Inte kul att laga mat till bara sig själv.
Alice klarade tolvslaget bra, lite nervös när det smällde som värst men det glömdes bort när husse började busa runt med henne när vi hade skålat klart. Då vart hon som vanligt igen trots oljudet. Skönt att hon inte verkar speciellt skotträdd, iaf inte så länge vi är inne. Vi somnade väl framåt klockan 3 sen blev jag väckt av att dottern ringde och bad mig låsa upp dörren eftersom hon var på väg hem från festen. Då var klockan strax efter sex. Sen drundrar hon in rejält rund under fötterna och är högljud som bara den. Hahahaha. Herregud. Tog ett tag innan hon slocknade och slutade må illa. Blev för mycket vin och shottar för henne under kvällen/natten. Hon mår allt annat än bra idag. Skönt att man inte själv har baksmälla, förra året var ett väldigt vitt år för min del. Blev så när jag skaffade hund ju.

Nu har exet hämtat barnen och tog även med sig vovven. Fy sjutton vad tyst och tomt det är här hemma. Kommer vara både barn och hundledig tills på fredag. Barnen är jag ju van att vara utan varannan vecka, men hunden är ju alltid med mig nästan. Jag har en jäkla separationsångest nu och saknar mitt lilla hjärta jättemycket redan. Tänk vad mycket hon betyder för mig min lilla Alice. Jaja, dagarna kommer gå fort och snart är hon här hemma igen. Det är ju bara bra att hon får vara utan mig ibland också. Det är ju bara jag som lider i detta fallet. Hahaha. Kan ju tyckas patetiskt men så är det när man har ett älskat djur.

Jag kommer bara att ta det lugnt och passa på att bara vara. Är fortfarande inte helt återställd efter sjukan jag åkte på och magen är inte alls glad just nu. Går med ständig värk efter magsjukan, kommer ta några dagar till innan jag är som vanligt igen. Fint också att vara rejält tät i näsan på detta. Är glad att jag varit förskonad från många infektioner denna hösten. Tydligen har vitaminerna jag äter dagligen gjort verkan.

Nu ska jag sätta på mig slapparkläder och bara mysa i soffan. Håller på att läsa en så bra bok just nu som jag bara tagit mig tid till att läsa lite innan jag somnat på kvällarna. Nu när jag inte har så mycket annat att göra just nu så kan jag passa på att läsa även på dagen.

Hoppas ni alla har haft en fantastisk nyårshelg och jag önskar er en bra fortsättning på det nya året.
Kram på er ♥

Lämna en kommentar