2009-01-30

Kan det bli bättre...

Denna dagen har varit helt suverän, är mer än nöjd med hur allt. Var ju och besiktade bilen, hade räknat med att den skulle få dödsdomen, ack vad jag bedrog mig. Tur att jag är sådan att jag alltid väntar mig det värsta, i alla fall när det visar sig att det inte är så illa som man befarade.
Var så nervös så jag kom en halvtimme för tidigt, vet hur dålig jag kan vara på att passa tider när det verkligen gäller. Fick en jättetrevlig kille som jag har haft förut, snygg var han också. Mmm. Fick rådet av ett ex att inte öppna munnen om för mycket saker jag tycker låter eller liknande på bilen. Men jag kan ju inte knipa käft utan vill ju veta när det gäller tekniska och praktiska saker. Nämnde vad jag hade upplevt och han sa snällt att han skulle kolla efter.
Vad upptäcktes då ?? Jo, krängningshämmare fram va av på vänster sida, nu har jag förklaring till vad det varit som skrammlat. Haha. Sen var det länkarmsbussningarna på samma sida som var helt slut. Där fick jag förklaringen till vad som gjort att det skakat så mycket ibland. Sen påpekade han framdäcken som jag redan visste om, har andra liggande som exet ska byta till nu när det inte var mer att göra på den. Så jag ska åtgärda felen och kommer ha bil ett år till minst. Skönt. Åkte förbi Ringön och pratade med David, för att fixa dom felen så kommer det gå på 2000 kronor. Det låter toppen, köper man bara delarna så går det på 700, bättre att lämna in den då kanske. Har ju min speciella vän Jonas som kan hjälpa mig annars, men det var lite tveksamt när det gällde bussningarna. Vi skulle tydligen kolla på det. Får bjuda honom på middag som tack ; )
När jag va ute på Ringön och pratade med David så ringde min telefon, det var ett okänt nummer. Då var det en kille som presentarade sig som han som besiktade min bil. Han undrade om jag hade glömt några handskar där på disken. Jag skrattade och svarade nej, blev ju jättenervös när jag fattade vem det var. Trodde han hade missat något och att jag skulle få åka tillbaka eller nått. Sen skrattade han och sa att det inte alls var anledningen till varför han ringde mig, han undrade om vi kunde gå ut och ta en fika !! Oj, oj. Jag blev så förvånad och undrade vart han fått mitt nummer ifrån, genom bilnumret såklart. Jag svarade att jag tyvärr var upptagen i dag men en annan gång kanske. Han bad om att få ringa mig igen. Gör så, inte mig emot. Haha. Snacka om ovanlig dag !!

Jag känner mig så nöjd, en stor sten släppte verkligen. Har varit så nervös och ställt in mig på att jag skulle skrota bilen om en månad. Det kunde inte gå bättre, 2000 kronor är mycket pengar för mig men helt klart värt att åtgärda.
Nu ser det ljust ut igen, när det gäller den biten.

Har precis hämtat sonen, nu har jag fullt hus tills nästa fredag. Bea och Nine kommer i natt sen, dom skulle på fest hos Påsen. Själv vet jag inte vad som händer än, Christer ringde mig dock och undrade om vi skulle sticka ut och äta en bit. Får se om Pim vill följa med eller om vi går själva. Annars så blir det en luuugn helg. Ska bli skönt.

Joanna, om du läser detta så hör av dig. Vill veta hur det går för dig i Maribel.. med jobb osv. Skriv ett mail i alla fall.
Ha en toppenhelg, för det tänker jag ha.
Postat i Guldkorn | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-29

Har storleken betydelse ??

Nu tänker jag inte storleken på vad som helst, utan på mannens könsorgan. Haha. Oj vad det lät prydsamt, jag är inte pryd av mig och denna bloggen är inte för känsliga läsare så sluta läs nu innan jag släpper loss.

Okej, jag tänker skriva kuken, även om kärt barn har många namn. Finns ju ofantligt mycket mer namn på det manliga könsorganet än det kvinnliga. Men åter till det manliga.
Tittade nyss på Sex and the city och i detta avsnittet så blev seriens player Samantha kär. För ovanlighetens skull så hoppade hon inte i säng direkt med killen utan det hände efter många dejter. Jag kan känna igen mig i hennes karaktär när det gäller mycket. Nu satt hon på toaletten och grät inför sina tjejkompisar över hur sexet hade varit, han hade tydligen för liten kuk. Så hur är det igentligen, betyder storleken allt ??
Jag kan ju bara svara för mig själv, men det är ju även ett hett samtalsämne tjejer i mellan. Min egen åsikt är ju att den har betydelse till en stor del, men vad spelar det för roll om killen har enorm kuk men suger i sängen. Är kass menar jag. Tänker inte skriva om hur många sexpartners jag har haft men jag kan säga så här, det har varit kukar av alla dess slag. Man kan träffa en kille som har typ porrfilms kuk men det är ingen action i sänghalmen, han filar på hålet och aldrig något mer. Han glömmer allt det andra. Sen kan du träffa på en kille som har normal/medel kuk och dom kan ju vara både bra och dåliga i sängen. Sen tar vi dom småkukade, som min syrra berättade för mig en gång, man har ingen aning om han är i en eller inte. Det är ungefär som en tampong, känns inte. Har varit med om det också, men i det fallet va killen rent grym på att tillfredsställa genom händer, mun och tunga så jag led knappast.
Det gäller oavsett storlek på kuken. Sex blir vad man gör det till. Nu menar jag inte att tjejen bara ska ligga och ta emot när killen jobbar, det handlar om att både ge och ta från båda håll. Alltså båda personerna. Usch vilken snuskig fantasi jag har nu, typiskt mig. Beror nog på sexbristen i år. Haha.

Min personliga åsikt är ju att killen ska vara bra på det han gör, att han ska ha fantasi, oavsett storleken på kuken.
Men drömscenariot är ju att den ska vara perfekt i storleken, varken för liten eller för stor. Personligen älskar jag när den är lite grövre, det känns ju mer då. Är den för stor så känns det ju mest obehagligt, det handlar ju inte om korvstoppning heller. Är den för liten så kommer den knappt "över tröskeln". Alla har vi olika smak som tur är. Ingen av mina fasta pojkvänner har varit någon besvikelse sexuellt eller storleksmässigt. Nu ljög jag, sexuellt har det funnits några, just därför det har tagit slut. Men dom hade lite över medelstorlek.
Tror det skulle vara lika obehagligt för en kille att vara med en tjej som har en mutta i hinkstorlek. Det finns ju inget som fyller sådana hål, eller ska jag säga kratrar.
Vi tjejer ska vara byggda på det sättet, om man kniper rätt och har knipmuskler, att vi kan krama ett finger. Men visst känns det mer för oss om det är större än så. Njutningen blir större. Sen ska vi få ut mycket större saker än det, t ex ett huvud när man föder barn. Skulle iofs aldrig vilja ha sex med någon som har så grov kuk !!
Oj detta var ett brett ämne att skriva om.

Nu handlade det om en serie på teve som tog upp detta ämnet, men om man nu råkar bli kär i någon som faktiskt har en kuk som är som en tändare. Ska inte kärleken övervinna allt ?? Om killen är duktig sexuellt kan man inte bortse från minikuken ?? Jag själv är kluven och har svårt att föreställa mig det.
Nu handlar inte detta inlägget om att ge killar dåligt självförtroende, jag menar verkligen inget illa. Vill bara få ner hur jag tänker om det hela.
Men visst, blir jag dödligt förälskad i en kille så kommer jag se till helheten. Storleken kommer bara vara en liten del i det hela, han kommer förhoppningsvis kunna tillfredställa mig ändå. Är han inte påhittig och intresserad av att exprimentera så får jag väl lära honom vad jag gillar och hoppas han hakar på. Om det inte funkar i längden så var det väl inte rätt för någon av oss.
Jag skulle aldrig såra en kille genom att säga något elakt oavsett det gäller storleken eller något annat.
Visst ska man vara ärlig, men inte när det gäller saker som kan ge men för livet.

Sätt i gång att knipa tjejer, och ni killar är förhoppningsvis fina som ni är oavsett storlek. Annars så är inte den tjejen något för er.
Var stolta över det ni har. Ni har något fantastiskt mellan benen, bland det bästa som finns ; )
Det sagt av en sextokig kvinna som mig... sex är livet !!
Postat i Min åsikt om... | Comment (10) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-28

Gått i ide.

Man kan tro att jag har gjort det sen helgens bravader, i dag är första dagen jag känner mig ganska normal igen.
Betyder nog att man börjar bli för gammal. Haha.
Men jag som är en nattmänniska borde inte reagera så här, klart alkoholen spelar in men det händer ju att jag inte dricker en droppe sprit och ändå blir som "bakfull". Beror det kanske på alla spritångande människor som liksom andas ut alkoholhaltig luft som jag andas in. Hmm, något knäppt är det i alla fall för jag har inga som helst problem att vara uppe dygnet runt annars. Ibland är jag bra knäpp, ser det på det jag skrev nu. Haha. Vilka funderingar.

Tog mig ett långt, varmt och skönt bad nyss. Hällde i massor av olja för jag har fått så otroligt torra fläckar på kroppen. När man har badat eller duschat så är man alldeles rödfläckig överallt. Hatar vinterluften när det ställer till med sånt. Jag kör med olja och smörjer in mig med mjuk och fuktgivande krämer, jag är len som en babyrumpa men fläckarna består. Vad gör jag för fel ?? Sen ska man ju inte duscha/bada för ofta heller för då torkar huden ut ännu mer. Men samtidigt vill man känna sig fräsch. Hopplöst fall, guuud vad jag längtar efter våren. Man känner ingen energi för något alls när det är så mulet och grått. Bara solen tittade fram så man fick lite mer energi.

Ska strax åka ut till hamnen och möta mitt ex där, ska hämta Beas stora väska som hon inte vill släpa med sig på tåget i kväll. Kommer bli skönt med lite sällskap faktiskt, ännu mysigare att få sova med någon brevid sig. På fredag kommer dom andra två också, längtar som bara den.
På tal om fredag, då ska jag besiktiga min bil, har redan ställt in mig på att jag kommer få skrota den. Tror det är för mycket att åtgärda som inte är värt när man måste lämna in den på verkstad. För en som har tillgång till allt det där gratis och kan klara sig på att köpa delarna samt skruva själv är det ju ingen fara.
Kommer i så fall bli utan bil ett tag framöver, måste skramla ihop lite pengar så jag kan köpa en annan gammal bil. Kommer köpa något som precis klarat sig genom besiktningen och är skattad, räcker om den håller ett år och så gör man samma sak sen igen. Får se hur det blir, nu lär det väl bli att skaffa månadskort och åka kommunalt. Haha. Det är något som jag bara gör när jag ska ut och festa. Men man vänjer sig väl vid det också.

Nu måste jag ila. Ha en bra lill-lördag.
Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-26

Urk... baksmälla OCH mensvärk !!

Denna dagen har känts evighetslång, mår allt annat än bra. Var dödstrött i går kväll så jag däckade redan klockan 19.30. Har inte ens hört när Bea kom hem på kvällen eller att hon stack till skolan. Då är man trött.

Så vad har jag gjort i dag ?? Jag har duschat, plockat undan lite och sen har jag haft besök av Eleni. Nu har jag precis tittat på en av mina favoritserier, Sex and the city. Spelar ingen roll hur många gånger jag ser den, tröttnar aldrig. Detta avsnittet handlade om att hitta den rätta, fick mig att fundera lite.
Det är inte ofta jag känner att jag verkligen blir intresserad på riktigt av det motsatta könet. Men ibland händer det, som i lördags t ex. Kan det vara för att jag träffade honom live direkt och att det inte fanns några baktankar eller förhoppningar? Det är konstigt, för det var den första person jag träffat på länge som jag verkligen kände att jag blev intresserad av och ville lära känna. Och vad händer ?? Jag mitt dumma pucko bytte inte nummer med honom !! Jaja, är det meningen att vi ska träffas igen så gör vi det, vi bor ju väldigt nära varann och risken är stor att man springer på varandra i typ affären här.
Som jag har skrivit tidigare så trivs jag med mitt liv, som singel, enormt bra. Men när det helt plötsligt dyker upp någon man kunde prata med om allt utan något mer så känns det spännande. Trots att vi båda flörtade med varandra så hände inget, det var det som var så skönt.
Detta är retsamt men jag tänker inte hänga upp mig på det. Det var bara kul att någon kunde fånga mitt intresse seriöst, då vet jag att jag inte är helt omöjlig i alla fall. Tror jag hellre vill träffa någon live redan från början för att det ska funka och kännas rätt. Jag har kommit underfund med det och det glädjer mig mycket med den klarheten.
Tills dess kommer jag fortsätta njuta av att vara singel och bara njuta av livet. Den dagen lär komma förr eller senare när man träffar någon man verkligen vill satsa med. Man ska kyssa många grodor innan man träffar sin prins, sägs det ju.
Får se till att hålla läpparna mjuka med lypsyl då. Haha.

Bea stack till pappa i eftermiddags, så nu är jag helt barnledig igen tills på onsdag kväll när hon kommer hit igen. Det var inte mycket vi hann umgås eftersom jag sov i går kväll när hon kom och sen var hon bara hemma en snabbis efter skolan för att äta lite. Känns tomt och jag saknar mina goa ungar. Skönt att ha alla igen på fredag kväll.
Det är knepigt, jag längtar redan efter dom några timmar efter dom åkt till pappa. Men dom är det viktigaste som finns i mitt liv och jag älskar att ha dom omkring mig när det är livat och full rulle. Kanske beror på att jag själv vuxit upp i en storfamilj, har ju fyra syskon så det var aldrig en lugn stund. Ska även bli himla skönt och roligt att ha båda sina småsystrar här i samma stad. Vi kommer umgås mer alla tre, jag och Joanna började umgås väldigt mycket och fick en mycket närmare kontakt efter att hon flyttade hit. Jag och Jenna har alltid haft en nära kontakt och det har varit jobbigt att inte kunna träffas när man känner för det. Vi är dom tre mus-ketörerna, det kommer bli highlife !! Kommer bli en storfamilj igen, bara mamma som fattas. Hoppas hon flyttar tillbaka hit från småland snart också. Älskar min stora familj. Tack för att ni finns.

Nu ska jag ta en alvedon mot huvudvärken och mensvärken, sen blir det soffan för att slötitta på någon film. Har så många som jag inte hunnit titta på. Hoppas verkligen en god natts sömn till kommer få mig på fötter igen.
När det gäller baksmällan är det ju självförvållat, fördelen är ju att man vet vad det beror på.
"Over and Out for this time"

Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-25

Efterlyses ; Jennas spetstrosor !!

Ute och firar att syrran ska flytta in i huset.Hur är det möjligt, Jennas trosor är spårlöst försvunna. Vi har letat överallt ju, kan vara så att en viss person tog med sig dom i morse innan han stack. Varför kan man undra !!! Haha. Vilken stil i så fall.

Vi stack till Dubliners i går kväll, kom dit ganska sent för klockan var väl halv tolv redan. Åh vad vi har haft kul, bästa kvällen på länge. I början var Jenna och jag tillsammans men sen hittade hon ett ragg vi hade spanat in och jag försvann på annat håll. Har träffat folk som jag träffat där innan, blev en hel del pratande. Sen har jag träffat hur många nya roliga människor som helst. Jenna undrade vart jag tog vägen och försökte få tag på mig via telefon. Ibland fick jag letat reda på henne för att kolla till vad hon sysslade med, tror det handlade om tonsillundersökning minst. Han var så söt.
Själv träffade jag en mycket intressant kille som jag fastnade för, det visade sig att vi bor väldigt nära varann. Vill absolut träffa honom igen men jag missade att byta nummer med honom. Ska se om jag kan luska ut exakt vart han bor, jag vet ju det på ett ungefär. Skulle väldigt gärna vilja träffa honom igen. Mmm.
Det gick inte åt många kronor heller för min del, vi kom ju in gratis eftersom vår kusin jobbar där. Sen betalade jag första drickan själv, resten av natten blev jag bjuden. Hade precis fått en bacardi av en kille så kommer Jennas ragg med tre flaskor bacardi i olika smaker till oss var. Så helt plötsligt satt jag där med fyra flaskor samtidigt, dom gick fort ner. Trots att det slank ner otroliga mängder så är jag inte farligt bakfull i dag. Men jättetrött, ska lägga mig på soffan strax och tillbringa resten av dagen där.
Vi stannade på Dubliners tills dom stängde strax efter klockan fem, sen stack vi hela avenyn upp för att käka lite. Jenna var bra iordning, kunde inte annat än skratta åt henne. Jennas ragg bjöd både mig och henne på maten, sen betalade han taxi för oss hem också. Vilken gentleman. Att han ville bjuda henne är väl en sak, kändes pinsamt för mig att han gjorde det för mig också bara. Jaja, tack i alla fall.
När vi kom hem runt sjutiden så sa jag godnatt och stupade i säng. Jenna och han var nog uppe ett litet tag till och sen blev jag väckt av morsan som ringde vid tolv. Kunde inte somna om så jag gick upp och såg att killens skor och jacka var borta. Låste bara dörren och kröp ner i sängen igen, kunde inte somna så jag låg och spelade harpan på min mobil. Morsan kom hit vid tre och hämtade Jenna, nu är jag ensam tills Bea dyker upp i kväll.

Har haft en toppenhelg, tack för trevligt sällskap syrran. Synd bara att vår andra syster Joanna inte var med. Vi saknar dig. Älskar er båda.

Nu ska jag lägga mig i soffan.. och kurera mig lite. Ha en trevlig söndag.
Postat i Party, party | Comment (1) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-24

Nu är det klart !!

Syrran skrev på kontraktet idag för lägenheten och får flytta in 1 mars. Åh vad jag är lycklig över detta, nu fattas det bara ett jobb här också. Hon har arbete i Växjö och har hon tur kanske hon kan bli omplacerad hit. Oavsett hur hon hade gjort så hade hon inte kunnat fått både jobb och lägenhet här på samma gång. Bäst att börja så här.
Hon kommer bo hos mamma under veckorna nere i småland, dom jobbar ju ändå på samma ställe så det funkar tills vidare. Sen får man väl söka med ljus och lykta efter ett jobb här i närheten.
Så vet ni något så hör av er.

Nu ska vi fixa lite mat här, sen blir det till att fira ikväll. Vad kul vi ska ha och vad roligt det kommer bli att bo granne med sin syster. Haha. Livet leker !!
Postat i Guldkorn | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-23

För skojs skull.

Nu är Jenna här, vi ska snart lägga oss för hyresvärden kommer redan vid klockan 10 i morgon bitti.
Lär bli en låååång dag eftersom vi ska ut på kvällen sen. *Snark* Haha. Jag är nog för gammal för sånt där.

Läste en sak som jag vill dela med mig av, skriver inte nu vad jag själv tänkte som svar på frågan. Ni som läser får väldigt gärna skriva en kommentar som svar, för skojs skull.
Så här lyder frågan ;

En kvinna är på sin mors begravning. Där träffar hon en man som hon inte känner och aldrig sett förut, som hon tror är hennes drömpartner. På grund av omständigheterna glömmer hon att be om hans telefonnummer och kan inte få tag i honom efteråt. Några dagar senare dödar hon sin syster. Varför ??

Fundera lite på den och skriv gärna ett svar till mig så kommer jag att berätta vad det handlar om.
God natt på er och ha en trevlig helg !
Postat i Guldkorn | Comment (1) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-23

Nattliga funderingar.

Min syster Jenna och jag.Har försökt att somna i flera timmar utan resultat, tänkte att jag kunde sitta här och skriva en stund så jag blir sömnig kanske. Sonen sover gott i min säng och pratar i sömnen titt som tätt. Haha. Bea ligger i sin säng och sover som bäst också kan jag tänka mig.
Var ute och tog ett bloss för en stund sen, tittade ut mot lägenhetsområdet brevid oss. Kom och tänka på att det är så många som har nerdragna persienner dygnet runt, även dom som inte bor på markplan. Har svårt att förstå det faktiskt, själv älskar jag att ha fönsterbelysningar tända på kvällarna. Det ger ett mysigt sken både inne och ute, ser mycket mer hemtrevligt ut. Kan det bero på att det bor nästan bara utlänningar i området brevid mig, verkar konstigt för dom brukar väl vara väldigt mycket för att pynta sitt hem på olika sätt med saker som vi aldrig skulle ha. Tror inte det beror på att dom är snåla heller, jag menar att det drar el att ha på för många lampor.
Jag har bara 15 watts lampor i alla fönster, det är ju inte för att man ska ha skarpt ljus utan bara ett mysigt välkomnande.
Mitt ex, barnens pappa, var hopplös när det gällde fönsterbelysning. Om inte jag var hemma så tände han dom aldrig. Han tyckte det var onödigt och till att slösa när man har tänt i rum man inte befinner sig i. Jag försökte förklara att det var för hemtrevnadens skull och att man inte behövde tända i taket varje gång man gick in i ett rum. Haha. Man kan nog inte få karlar till att begripa något sådant. Oftast är det ju vi tjejer som står för pyntningen hemma.
Tillbaka till det med nerdragna persienner. Jag har ju rullgardiner i alla rum utan köket, i sovrummen drar man ju ner så fort man ska sova. Jag vill ha så mörkt som möjligt när jag ska sova så jag har mörkläggande rullgardiner i sovrummen. I vardagsrummet har jag vanliga ljusgula som jag drar ner bara när solen ligger på för mycket, framför allt om man ska titta på teve. När solen ligger på sent på eftermiddagen och kvällskvisten så ser man inte något alls som visas på teven. Då slipper man i alla fall solen som ligger rätt mot teverutan.
Nämen ååh, vilket jäkla ointressant ämne för er att läsa om. Men det är typ sådana löjliga tankar som dyker upp om jag har svårt att somna. Tog en samarin nyss, har ont i magen och mår tjyvtjockt. Bara man inte blir sjuk nu igen...

Det är inte många timmar kvar innan klockan ringer och man ska upp. Ska köra Pim till skolan i Floda och sen blir jag barnledig en vecka igen. Ska med Bea till BUP klockan 9, men vi får väl se vilket humör hon är på när jag väcker henne. För hon var sur som ättika ikväll och sa att hon minsann skulle åka dit själv. Och hon fattar inte varför hon måste gå dit när hon mår bra. Hallå unge, du mår ju bra för att du äter medicin mot det !! Och för att få förnyat recept så måste hon gå på uppföljningskontroller ibland. *Suck*
Hon är hopplös att prata med när hon sätter den sidan till. Hmm, undrar vem hon fått det av ?? Inte är det mig i alla fall, måste vara hennes pappa..
Jag får ju åka dit ändå och möta henne i väntrummet då om hon är omöjlig i morgon. Hon driver mig till vanvett ibland..
Envisa unge !!

Sen kommer syrran Jenna hit på kvällen, hon stannar tills på söndag. Ser fram emot det jättemycket, ska bli kul.
Hon ska ju titta på lägenheten på lördag, då lär vi få besked om hur allt kommer bli. *Håller tummarna stenhårt*

Nu ska jag lägga mig i min goa säng, får väl försöka räkna får eller något liknande. Hm, kan kanske räkna killar istället.
Natti natti.
Postat i Mina funderingar | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-19

Ger upp !!

Nu är storhandlingen avklarad och jag lär vara fattig tills nästa gång pengarna kommer igen. Men nu är det påfyllt överallt och det var länge sen jag storhandlade så mycket som nu.
Hade hjälp av båda döttrarna i affären, fungerar kanonbra. Men det är inte nog med att man ska handla och packa ner eländet. Sen ska allt bäras in från bilen och packas upp och in i alla skåp. Döttrarna hjälpte mig med det också så det gick smidigare än annars. Nu behöver man bara fylla på med mjölk, bröd och pålägg allt eftersom det tar slut.

Får fnatt på Bea, går restauranglinjen andra året, hon är ju sjukskriven till stor del och det är bara tre lektioner för henne i veckan att gå på. För några månader sen när vi var på möte i skolan så blev hon tillfrågad om hon kunde gå på serveringslektionerna under några veckor från januari. Hon sa ja, nu är det meningen att det ska börja i morgon och nu tänker hon inte gå iaf. Med tanke på att hon kommer gå om tvåan till hösten så hade det väl varit skönt om vissa kurser var avklarade för hennes del så det inte blir för mycket för henne då. Det handlar om 3-5 veckor två gånger i veckan, sen hade hon sluppit det nästa år. Hon mår ju bättre och har mer ork även om hon är trött, men hon är inte så nere längre. Hon har ångest för i morgon och jag sa åt henne att då får hon lösa det själv, jag har ställt upp tillräckligt och pratat med lärare och rektor om detta innan. Tänker hon inte gå får hon lösa det själv med dom. Jag tänkte bara att det kunde varit skönt att ha den biten avklarad nu när hon har så lite lektioner och hur mycket tid över som helst. Det känns nästan som hon bara går och drar benen efter sig och inte gör något alls. Jag är väl inte bättre jag heller i det fallet då. Får skriva det för hon lär ju läsa detta och bli sur på mig. *S*
Om jag bara hade haft tre lektioner att bry mig om så hade jag jobbat häcken av mig med det och sett till att fått högsta betyg. Jag har sett henne göra två arbeten under höstterminen och det är allt. Jag är ett levande exempel på att det inte är sunt att bara gå och inte göra något alls. Känner mig förvirrad och känner att det är lika bra jag inte säger något alls, hon får själv ta ansvar för sitt. Jag har gjort vad jag kunnat för att hjälpa och det är inte kul att få slängt i ansiktet att jag "tvingar" henne.
Hon får göra som hon vill, hoppa av skolan då men då jäklar får hon börja jobba. Känner att hon hittar på ursäkter för allt just nu. Säger så mycket men gör det inte iaf. Det är nog dax även för henne att ta tag i sitt liv. Men gud nåde mig om jag skulle våga säga det till henne. Hon får själv stå för sina val i livet... kommer hon nog upptäcka sen hur bra chans hon hade nu.

Jag har varit helt annorlunda mot mina barn än min mamma var mot mig. I det fallet när jag sa att jag aldrig skulle göra så eller vara sån mot mina barn har jag hållt fast vid. Men nu efteråt kan jag undra om det var rätt sätt, jag skulle nog varit en bättre mamma om jag bara varit mamma mot dom. Satt upp en massa regler och varit bestämd av mig. Känns som jag sabbat allt dom sista åtta åren genom att bli en kompis för dom också.
Jag kan förklara vad jag menar.
Jag var 18 år när Bea föddes, då kämpade jag varje dag med att vara en perfekt mamma och ingen skulle kunna kritisera hur jag skötte mitt hem eller mina barn. Men det var något som blev lidande, jag engagerade mig inte i mina barn när det gällde mer än när det gällde skötsel och omvårdnad. Jag var ingen mamma som byggde kojor eller satte mig och lekte med dom i timmar. Jag skulle ha ett hem som var perfekt och barnen skulle vara fina och väluppfostrade. Det ska gudarna veta att dom var också, aldrig pillat på saker som dom inte fick och var änglar att ha med sig överallt. Men var fanns den där djupa moderskärleken till dom, den fattades. Inte att jag inte kände något för mina barn, det var inte så jag menade, men jag kände att dom var mer ett kravfullt ansvar och inget annat. Jag snöade in mig på att allt skulle vara så perfekt så jag glömde helt enkelt bort att njuta av det som jag gjort dom sista åtta åren.
Sen blev jag ju sjuk 2000 och där efter kom förändringen. Jag släppte alla krav och måsten och började sakta närma mig mina barn på ett helt annat sätt. Trots att jag var rejält nere och så trött in i döden så stötte jag inte bort mina barn utan ville ha dom nära mig. Om  jag låg i soffan eller sängen så bad jag dom vara med mig. Vi började prata om allt mellan himmel och jord och jag lärde känna dom. Jag kan beskriva det som att jag blev kär i mina barn, för första gången kände jag en sådan djup kärlek till dom tre. Mina barn har fått vara med om saker genom min sjukdom som inga barn ska behöva uppleva, jag skäms verkligen för det. Nu har jag försökt gottgöra dom för allt utan att det känns betungande för mig. Men det dåliga samvetet för vad dom fått gå igenom lär jag få leva med så länge jag lever. I allt detta så har dom också blivit tonåringar med allt som hör till. Med tanke på vilken fin kontakt vi fick och har så berättar dom nästan allt för mig också om vad som händer i deras liv. Jag har varit väldigt bestämd med att dom fått ganska fria tyglar i mycket men att det handlar om att dom inte ska missbruka det. Då skulle det dras in och allt skulle bli annorlunda. Så blev det också för äldsta dottern för över ett år sen när det var så mycket som gick fel i hennes liv. Hon gjorde saker som jag aldrig trodde hon skulle göra. I dag förstår jag inte hur jag klarat av att gå igenom allt det där, men hon fick också lida för det. Jag blev stenhård på att hålla koll på vad hon höll hus eller på med. Jag vet att många har åsikter om hur jag är som mamma, det är okej, jag gör som det känns bäst. Sen är det Owes och mitt beslut att det ska vara så här. Vårt mål och önskan är ju att vi ska lyckas få tre barn som blir ansvarsfulla och ordentliga vuxna individer. Detta återstår ju att se. Våra barn kanske inte alls kommer tacka oss för detta utan tycka att vi gjorde helt fel. Det är okej, för vi alla kommer alltid beskylla våra föräldrar över saker dom gjort på fel sätt. Jag valde detta sättet, till sist, i all välmening.

Nu kommer du säkert hata mig för detta inlägg Bea. Men jag vill bara ditt bästa, prata om det går ju inte för du flyger i taket. Jag vill inte starta ett krig om detta ämnet och låter dig välja själv. Du är stor nog att ta dina egna val, du fyller trots allt 18 i år. Kommer alltid finnas där för dig hur du än gör och när det går fel. Hoppas du kommer underfund med vad du ska göra och hur du ska göra.
Jag valde att skriva ner detta för att få det ur mig, jag vet hur du reagerar när jag öppnar munnen och då går jag också igång.

Det är inte så lätt för mig heller... hur ska jag göra för att vara en bra mamma ???
Postat i Bara Jag | Comment (2) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-19

Mina barn och andras ungar.

Jag och SandrineNu har jag ju haft barnen här sen i fredags kväll, Nine kom först på lördag kväll men sen har hon hållt sig hemma. Alla barnen har faktiskt hållt sig hemma hela helgen, det hör till det ovanliga. Oftast blir det ju att dom bara slänger sina grejer när dom kommer hit och så sticker dom åt varsitt håll.
Helgen har varit riktigt lugn och mysig, Nine är sjuk och har mest vilat i dag. Bea och jag låg i min säng och tittade på tv i flera timmar när dom visade flera program om mor och dotter skönhetstävling. Det var ett skrattretande program och jag kan inte fatta hur döttrarna uppförde sig mot sina mammor. Inte alla, men flera av dom. Nu verkade det som dom flesta av dom tillhörde överklassen och då kan jag inte låta bli att fundera över om dom inte uppfostrar sina barn över huvudtaget. Sen tittade jag på ett avsnitt av top model som jag missade i veckan, den gillar jag faktiskt även om jag inte är mycket för sådana tävlingar.

Pratade med syrran Jenna, hon kommer hit på fredag och stannar tills på söndag. Hon ska titta på lägenheten här i huset. Verkar som hon kommer flytta in nu inom några månader då. Åh vad det ska bli härligt.
På fredag kväll ska vi ha myskväll, sen på lördag sticker vi nog ut och svirar lite. Ska ringa kusinen Marco och höra vart han jobbar så vi kan komma in som VIP. Brukar alltid ha roligt när vi är där han jobbar, blir någon för närgången eller jobbig på annat sätt så är det bara att säga till kusinen som är vakt där. Nu springer vi ju inte till honom och säger till för minsta lilla, vi säger själva till först och respekterar inte personen det så åker han snabbt ut.
Kul ska vi ha i alla fall.

Beatrice och Jimmy-Lee


Nine och jag körde ett film maraton i kväll, vi kollade in alla tre boogieman filmerna. Har ju sett ettan och tvåan innan men kom inte ihåg dom. Så mycket som vi tittar på film under denna perioden av året så glömmer man fort.

Nu är det jättesent, dax att krypa ner i sängen så man orkar upp. I morgon ska det storhandlas också, alla skåpen är ekande tomma. Tur att jag får pengar i morgon.
Sov så sött !!
Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-16

Äntligen helg.

Älskar verkligen när det blir fredag, bästa dagen på hela veckan för då vet man att man har en lång helg framför sig. Eller lång o lång, den känns lång när det väl är fredag iaf.
Nu väntar jag på att barnens pappa ska ringa så vi kan mötas i Partille, ska hämta Pim där. Nine ska sova över hos sin kille i Lerum, dom skulle eventuellt på någon fest. Så hon kommer till mig först i morgon.
Bea har varit här sen i onsdags kväll redan, hon hade skolan i går. Nu när hon är sjukskriven så går hon bara i skolan två gånger i veckan. Men nästa vecka så börjar hon med servering och då kommer hon gå långa dagar även på tisdagar och onsdagar. Dom har bara servering i några veckor och då tyckte hon att hon skulle beta av det redan nu så hon slipper det när hon går om tvåan nästa termin.
Bea ska umgås med en tjejkompis i kväll så då lär det bara bli jag och Pim som är hemma. Tror nog han kommer bänka sig framför datorn eftersom han inte har någon dator hos pappan. Jag får väl kura i soffan och titta på någon film eller läsa.

I morgon kväll ska jag nog gå ut och äta med Christer, mitt senaste ex, vi var ihop ett år. Vi är bra vänner och träffas ibland och pratar om allt mellan himmel och jord. Det är konstigt att jag har bra kontakt med dom flesta jag varit ihop med, men det kanske beror på mig som person att jag kommer bättre överrens med killar över huvudtaget. Men jag kan säga så mycket som att när jag väl haft en pojkvän så har dom haft ganska svårt för att jag fortfarande har kontakt med vissa ex. Är man ändå bara vänner så varför ska man inte kunna umgås då. Det har ställt till med lite problem ibland, därav som jag absolut inte tänker ha någon svartsjuk pojkvän igen. Jag är inte det själv och då vill jag inte att min kille ska vara det heller.

Nu vill jag passa på att önska alla en trevlig helg oavsett vad ni tänker hitta på. Själv ska jag mysa med sonen.
Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-16

Dax att framträda..

Har bestämt mig för att det är dax för mig att inte vara hemlig längre, tänker stå för vem jag är och vad jag tycker. Ser att fler och fler läser min blogg och då kan jag lika gärna göra saker lättare för mig.

Vem är jag då ?? Haha.

Jag heter Sabina och föddes i maj 1973 på KKÖ. Min mamma var bara 17 år då, min pappa har aldrig funnits med i bilden efter det. Har fyra underbara syskon, Jesper -75, Carina -79, Joanna -86 och till sist Jenna -87.
Jag flyttade hemifrån redan när jag var 17 år, bodde ihop med Owe i 15 år och under den tiden fick vi tre ljuvliga barn. Beatrice -91, Sandrine -94 och till sist Jimmy-Lee -97.
Oktober 05 så flyttade jag hit till Hisingen efter att ha letat efter lägenhet i i ett år. Eftersom jag och Owe är bra vänner så fungerade det att bo kvar hos honom tills jag hittade något eget. Men visst var det tufft när det ändå var över mellan oss. Varför tog det slut då ?? Visst älskar jag honom, men inte på rätt sätt. Kärleken var som mellan syskon och så klarade jag inte av att leva. Vi bråkade nästan aldrig om något utan allt var lugnt och fridfullt. Så det blev barnens reaktion på att vi skulle skiljas, Ni bråkar ju ALDRIG !!
Men om sanningen ska fram så kan man inte bara vara vänner när man ska leva ihop som ett par, det måste finnas något mer.
Jag tänker vara så ärlig som möjligt så att ni förstår varför. Hösten 2000 så blev jag så sjuk i en djup depression så jag blev inlagd på sjukhus i 10 veckor. Efter det började den långa mödosamma vägen tillbaka till att bli mig själv. Jag hade tappat bort mig själv under så många år och var inte lycklig helt enkelt. Fick gå på samtal som fick mig att inse att det är dax att göra lite förändringar i mitt liv. Skaffade t ex körkort, det var en frigörelse för mig med tanke på att Owe jobbar som långtradarchaufför och var borta mycket. Jag var väldigt låst med tre barn och familj som bodde långt i från mig. Det var min familjs stöd jag behövde och när jag inte fick den så drog jag mig undan mer och mer.
Körkortet blev ett sätt att inte kunna dra mig undan mer. Det fanns liksom inga ursäkter mer.
Sen insåg jag att man inte kan leva i ett förhållande som bara handlar om vänskap. Inte om man håller på trohet iaf.
Nu handlar det ju inte om att jag skulle levt rövare och "knullat runt" utan om man lever som ett par så ska det även finnas ömhet och närhet. Vi två delade på allt utom det. Det fungerar inte i längden.

När jag väl fick tag på en lägenhet så gick allt fort, två veckor från att jag tittade på den tills jag fick flytta in. Det blev en stor chock för barnen, som visserligen vetat i ett års tid att det var slut mellan pappan och mig, att jag verkligen skulle flytta trots allt.  Det blev ett kaotiskt avslut på det året för oss alla. För min del, när jag väl satt här i mitt eget, så funderade jag på vad i hela världen jag hade gjort och om det verkligen var det rätta. Jag ringde till och med Owe och bönade o bad om att få komma hem igen. Men han känner mig så väl som tur är så han sa bara att det var faktiskt inte det jag ville, att jag hade gjort rätt val men kände mig ensam och rädd. Det tog bara några veckor för mig att känna mig hemma och sen dess har jag inte ångrat mig. Inte för den orsaken som jag lämnade allt för iaf.
Jag har därimot ångrat mig flera gånger för barnens skull, dom tog det hårdare än vad jag trodde och det tog lite över ett år innan allt lugnade ner sig. Det har hänt så mycket som jag inte orkar ta upp just nu, kommer nog komma lite inlägg om det i framtiden.
Nu fungerar det mesta bra faktiskt, barnen trivs hos mig varannan vecka. Bea bor hos mig mer på heltid eftersom hon går i skolan här, Nine kommer och går lite mer. Oftast är hon bara här helt varannan helg, hon har ju pojkvän och alla kompisar i Floda så då bor hon mer hos pappa. Pim (Jimmys smeknamn) han är alltid här varannan vecka. Mer när han har lov, då får han vara här utöver det om han vill.

Det känns skönt att jag ska börja skriva namn öppet här nu. Det underlättar mycket om jag ska kunna skriva om min vardag med tre tonårsbarn. Jag har hur mycket som helst att berätta om det ämnet, för jag kan lova att det verkligen är highlife. Många kommer att ha åsikter om hur jag är mot mina barn, det har jag inget emot alls. Ni kommer få upptäcka att jag har en unik relation med mina barn och det är allt som hänt mig som har gjort mig till den jag är i dag. Tar gärna emot kritik, både ris och ros. Kommer svara på frågor om det finns några. Inom viss mån iaf.
Är väldigt öppen som sagt var, när det gäller mig själv.
Det var allt för denna gången, kändes väldigt skönt att få ur sig detta.
Postat i Bara Jag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-15

Åh vad jag älskar solen..

Vaknade strax före nio i dag, dottern for fram som en skottspole med allt hon skulle göra innan hon skulle ta bussen till skolan. Slängde igen dörren med ett rop om att jag skulle låsa dörren efter henne. Jaha, ha en bra dag var väl allt jag hann tänka. Man får inte en syl i vädret mot en 17 åring kan jag lova.
Drog upp rullgardinerna i sovrummet och upptäckte till min stora glädje att solen skiner så mycket den orkar från en blå himmel, -3.5 grader. Upptäckte hur fönstrena ser ut nu när solen skiner in. Hoppsan Kerstin !! Hade det handlat om glasögon så hade man inte sett något alls. Kliar i fingrarna efter att ta fönsterputs och trasor och sätta i gång att putsa. Men det är ett helt företag när det gäller den saken. Alla fönster öppnas inåt, inga vridfönster här inte. Då är det inte bara att flytta på blommorna och sätta i gång utan då måste soffor och köksbord flyttas, samt gardiner. Inget jag känner för att sätta i gång med eller att ha vidöppna fönster när det är så kallt ute. Får titta åt ett annat håll och vänta tills det blir en fin dag med plusgrader i stället. Men jag tänker sätta i gång med att städa lite, har städklåda och tänker ändå tömma sängarna och tvätta allt så då passar jag på att damma och våttorka i sovrummen samtidigt. Undrar om det är dax för den tiden på månaden eftersom jag känner mig på sådant humör. Pms !! *Suck o stön*
Har även trappstäd som jag måste fixa i dag eller i morgon. Hiiiimla rooooligt.

Först ska jag iaf äta lite frukost, nu har aptiten vaknat när jag varit uppe ett tag.
Ha en toppendag i solen.
Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-14

Denna grå vardag..



Usch vad jag är trött på det här vädret, man känner ju inte för att göra något alls. Helst av allt skulle jag vilja krypa ner i sängen och gå i ide tills våren kommer. Om det åtminstone kunde vara kallt ute med rimfrost eller snö, då hade det lyst upp lite grann iaf. Jaja, hoppas månaderna går fort nu, när vi kommer till slutet av mars så borde det börja närma sig vår.

I dag har jag pratat mycket i telefon, pratade med exet, om barnen osv. Sen träffades vi en snabbis i hamnen så jag fick lämnat över några papper om sonens skola till hösten. Han och jag kommer oftast bra överrens, men sen när det gäller något som rör barnen och hans nya sambo så är det väldigt svårt. Han tar allt som en pik och jag blir besviken när han inte tänker på våra barn i första hand. Jag försöker vara lugn och få honom att förstå vad jag menar, jag bryr ju mig om våra barn, och att dom ska må bra går i första hand för mig. Barnen har inte bett henne flytta in, dom har inget att säga till om. Exet tycker inte att barnen ska styra hans liv för mycket. Haha, en nyhet till dig käre vän är att så länge barnen är mindreåriga och beroende av oss, så mycket som dom är, så är det dom som styr. Jag skulle aldrig kunna göra någon större förändring som drabbar mina barn utan deras godkännande. Men det kanske beror på min egen uppväxt, vad vet jag. Jag tycker alltid barnen ska gå i första hand, annars så ska man banne mig inte skaffa barn alls om man inte prioriterar dom. Ni kanske kan tycka att det är lätt för mig att säga som är singel, men då ska jag bara säga att dom jag har varit ihop med sen jag bröt med barnens pappa har alltid kommit i andra hand. Barnen först och främst. Skulle aldrig vara ihop med någon mina barn inte accepterar heller för den delen, ännu mindre flytta ihop med den.

Nu mörknar det ute, funderar på att tända lite ljus så det blir lite mysigare. Härom dagen så plockade jag bort alla julsaker, vad tomt och kallt det ser ut. Jag har fönsterbelysning men det är ändå inte samma sak som med ljustakar och stjärnor som sprider ett mysigare ljus i fönstret och rummet. Levande ljus är lika mysigt dock, så det får jag tända här i min ensamhet. Äldsta dottern kommer iofs hit om några timmar, hon har skolan i morgon så då är det närmare från mig. Sen på fredag kommer sonen också hit, andra dottern kommer på lördag först för hon ska på fest i Floda fredag kväll. Så min vecka med barnen börjar, skönt för då får man fullt upp igen. Älskar när dom är här allihopa. Mina underbara ungar... ni anar inte hur mycket ni betyder för mig. Mitt livs glädje.

Funderar på om jag ska ringa J, får se om jag kan få honom att kika hit antingen i kväll eller i morgon kväll. Har inte träffat honom sen nyår nu. Jag har inte pratat med honom heller sen i lördags så det börjar bli dax. Haha.
Lite värme och ömhet sitter aldrig fel.
Mer kärlek åt folket !!

Postat i Mina funderingar | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-12

Såååå nere...

Känner mig riktigt nere i kväll/natt, vet inte riktigt vad det är som är fel. Tittade precis på en film som handlade om julen och det var första riktiga julkänslan som jag upplevt denna julen. Och nu när den är över, det är ju på tiden !!
Skrev just ett mejl till min lillasyster som är i Franska alperna nu och jag saknar henne något enormt mycket. Det hade jag aldrig anat att jag skulle göra så fort. Men just det att man inte kan ringa henne när som helst som innan och man inte kan träffas heller för den delen. Hon kommer tillbaka hem i maj någongång, det är jättelänge kvar tills dess ju....
Unnar henne verkligen detta äventyr så det är inte det att jag själv skulle vilja göra något sådant. Men min hjärna går väl lite i banorna att jag själv borde ändra mitt liv kanske, hitta nya vägar att utforska. Borde nog rannsaka mig själv och komma underfund med vad jag känner för. Nu handlar det inte om vad jag borde göra utan vad jag verkligen vill och känner för. Har ju tidernas chans att utveckla mig själv på många sätt, bara jag vågar ta det steget.
Beror det lite på åldersnoja kanske, känns som livet bara rinner iväg och jag står och stampar på samma ställe som jag gjort länge och väl nu.
Jag har förändrat en hel del i mitt liv under åtta år nu, tänker jag efter så är några av sakerna enorma bedrifter. Inte bara för mig utan för alla, men varför känner jag mig då så värdelös...
Jag måste hitta mig själv på andra punkter nu, bara jag får stöd till det också så jag inte vacklar. Eller rättare sagt stöd till att orka hitta min plats i livet. När man inte har en livskamrat så måste man hitta någon som stöttar en utan att känna avund eller tvivel mot en. Ärligt talat så kan man känna de båda vänner imellan. Så är det, även om man inte vill erkänna det.

Vad önskar jag mig av år 2009 ?? Hmmmm
En del vet jag ju redan, att min familj och mina vänner ska ha det bra. Trots att jag trivs som singel så hoppas jag ju att jag kanske träffar någon som det klickar med, tänker inte nöja mig med mindre än det om jag ska ge mig in i det där med förhållande igen.
Jag önskar att min bil går igenom besiktningen utan dyrare saker att åtgärda så jag har den ett år till.
Att ekonomin ska bli lite bättre och jag kommer i kapp mig. Har två skulder som är borta om några månader...
Nej det är inte inkasso eller kronofogden... det är två privatlån som kostar mig 1000 kronor i månaden just nu.
Jag hoppas att min äldsta dotter ska börja må så bra igen så  hon kommer kunna plugga heltid till hösten. Sen hoppas jag att min andra dotter kommer in på fordon till hösten som hon vill.
När det gäller sonen hoppas jag bara att allt fortsätter lika bra i skolan som innan. Sen hoppas jag han vänjer sig vid allt som hänt hemma i Floda... DET skär i mitt hjärta när jag tänker på det.
Sen önskar jag att rättegången om min misshandel snart är överstökad så jag slipper oroa mig för den mer. Vill kunna lägga det helt bakom mig även om det aldrig kommer försvinna ur mitt minne.
Jag hoppas att min andra syster flyttar hit till Göteborg och att hon får ett jobb här också.
Önskar och hoppas om så mycket, inte bara för min egen del... men tänker inte skriva något mer för listan skulle bli lång.

Hoppas, hoppas... HOPPAS att 2009 blir ett bra år för alla och att vi alla får något vi önskar i alla fall.
Postat i Sick and tired | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-11

Reklam... bra eller dåligt ??

När jag låg sjuk i influensa och sedan kräksjukan så blev det automatiskt en hel del tv tittande. Med det blev det också en massa reklamavbrott i tid och otid. Oj oj oj säger jag bara.
Tänker på innan när man bara hade ettan och tvåan som marksända nät, vi hade aldrig parabol när jag bodde hemma heller. Sen kom fyran som hade reklamavbrott, minns iofs inte om det var avbrott mitt i program lika ofta då som nu.
Nu får man vara glad om ett program går upp till 15 minuter utan avbrott för det. Tv1000 och pluskanalerna avbryter aldrig för reklam men dom har jag inte. Hade pluskanalerna ett kort tag och, hör och häpna, då saknade jag reklamen !! Hur knäppt är inte det då. Helt plötsligt så fick jag inte den där pausen som man var van vid, men ändå gnäller över, för att gå på toa, röka eller något annat. Då kände man sig plötsligt rastlös för att det inte blev ett avbrott. Men när man sitter mitt i ett intressant program eller en film så blir man förbannad över att det ska visas reklam för olika saker.
Vilka saker sen då !! Det är för sanitet, rengöring, läkemedel osv.
Köp den multisprayen så blir det lekande lätt lika rent hemma som på reklamen. Det är bara att spraya och sen skölja av. Okej, då är det bara att ladda upp med sprayflaskor och sen spruta överallt hemma, sen plockar du fram en vattenslang och sköljer av. Smidigt och du sparar såååå mycket tid. Man borde fixa ett vattentåligt hem när det gäller hela inventeringen då om man ska spara tid.
Hade en pojkvän för några år sen som jag inte kunde motstå att städa hos i början när jag var där. Hans spis såg ut som den brukar göra på reklamen för sådana sprayer. Men här var det flera års skit som hade bränt fast. Köpte hem ett helt artilleri av olika sprayer som lovar att det ska gå lekande lätt. Hur gick det då ?? Haha, provade allt det där, även med olika svampar för att kunna skrubba. När jag till sist fick loss det värsta så var det svinto som gällde. Och spisen blev aldrig riktigt ren och fin ändå. Men dock mycket bättre. Så skitsnack säger jag bara.
Även när det gäller tvättmedel är det likadant, köp rosa så försvinner rubbet lekande lätt. Funkar på mycket men inte allt, min erfarenhet. Är det vita kläder så kör på klorin istället, fungerar bättre på många fläckar och kostar inte alls lika mycket. 
Sen ska du inte glömma reklamen "have a happy period" för när du har mens. När fan blev den perioden så happy då ?? Spelar ingen roll vad du använder, även om du kan känna dig säkrare med t ex tampong så blir du automatiskt inte gladare för det. Det är en gissel för dom flesta tjejerna och ett nödvändigt ont.

Nu klankar jag inte ner på reklam helt, det är inte så jag menar. Men många är så skrattretande så det blir dumt. Det har faktiskt blivit så att folk diskuterar nya reklamsnuttar dom sett på t ex kafferasten. Sen säljer ju företagen enormt mycket mer måste jag hålla med om.
Men om du skulle få välja, hur skulle du vilja ha det ? Jag vill ha reklam bara mellan programmen, absolut inte ett avbrott mitt i ett program som bara är en halvtimma långt. Kan även sträcka mig till att det är ett avbrott i mitten av en film. Men där går gränsen annars.
Inte konstigt om folk hellre laddar ner filmer än tittar på dom när det är reklam varje kvart på teven.

Men man kanske inte ska gnälla för mycket, i USA så har dom väl reklamavbrott var femte minut. Haha.
Tur att man bor i Sverige då iaf kanske... när det gäller mycket.

Postat i Min åsikt om... | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-06

Hjärtesorg..

Nu är det inte jag som har det utan min dotter. Hennes kille dumpade henne i dag, genom msn, efter ett kort förhållande. Tycker så synd om henne, vet hur ont det gör och önskar verkligen jag kunde ta hennes smärta i stället. Hatar när det är mina barn som lider, jag vet att det är en del av livet men det är så svårt när barnen ska behöva gå igenom allt som är jobbigt och ledsamt också. Det är inte första gången vi behöver genomlida detta och absolut inte sista heller. Märker själv att jag drar mig från att inleda seriösa förhållanden eftersom jag varken vill såra eller bli sårad. Har bestämt mig för att inte ge mig in i något nytt innan allt känns 100 % rätt, har ingen lust att ödsla tid i onödan faktiskt. Detta kanske betyder att jag äntligen blivit vuxen även känslomässigt. Haha.

Fick låna en bok en gång av en väninna. Dumpa honom, han är inte värd dig. En bra och läsvärd bok att läsa när man blivit dumpad. Sen får man som tjej också en tankeställare om hur man INTE ska göra.
Har hört så många berätta om att killar, och tjejer också för den delen, säger att dom inte är redo för ett förhållande som orsak till att göra slut. Det där är bara bullshit !! Känns det rätt med en person så är man redo oavsett vilken sits man sitter i sedan innan. Men det kan, där emot, vara tidsmässigt fel om man redan lever i ett förhållande eller liknande. Är det då äkta känslor som existerar så löser man alla problem för att få vara med den man älskar.
Så enkelt är det, så till alla som skyller på att dom inte är redo för ett förhållande, sluta snacka skit och säg som det är istället. Det är mer rakt att säga att det inte fungerar, att känslorna inte är dom rätta.
När man väl blir kär, och det är besvarat, så finns det inga hinder alls. Även om du redan skulle vara i ett XX år gammal förhållande med någon annan sen innan.
Man kan inte undvika att såra någon annan när man vill göra slut, så enkelt är det. Bättre att säga som det är utan att såra ännu mer i onödan.

Nu ringde sonen, måste åka och hämta honom och hans kompis från bion nu.
Kommer säkert skriva mer om detta ämnet någon mer gång, finns massor av tankar när det gäller just kärlek.

Kom ihåg, var snälla mot varandra <3

Postat i Mina funderingar | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()

2009-01-06

*Host, host*

Helvetes jäkla hostande, är så trött på det här. Eftersom jag redan HAR haft influensa så tänkte jag att nu borde ju det eländet vara över. Men ack vad jag bedrog mig !!
I fredags när barnen kom hit så var äldsta dottern riktigt dålig, hög feber, förkylning och hosta. Sen på lördagen så kom andra dotterns pojkvän, dålig han också. Natten till söndag så blev det min tur, känner mig riktigt hängig men det är hostan som är mest jobbig faktiskt.
Missade min syrras födelsedag i dag på grund av för lite sömn och att jag är sjuk. Känns tråkigt eftersom hon påbörjar sin resa till Frankrike på torsdag. Men jag får ju träffa henne då eftersom jag ska köra henne till stationen.
Just nu är det bara jag och sonen som är hemma, båda döttrarna är hos sina pojkvänner. Så jag har roat mig med att spela lite tv-spel och sonen har spelat något onlinespel på datorn. Sedan tittade jag på en romantisk komedi, Gray Matters. Den var väl sådär. När den var slut så hade sonen spelat klart för natten och fick för sig att vi skulle titta på en film ihop, Death race, grymt bra actionfilm. Gillade den skarpt och kan tänka mig att dom flesta killar som gillar bilar och vapen skulle gilla filmen. Absolut sevärd, så hyr den eller något.

En lägenhet kommer bli ledig här i mitt hus, finns en stor chans att yngsta syrran kommer flytta in här om allt går som vi planerat. Åh vad det hade varit underbart. Hon kommer sparka mig i arslet så vi kan motionera ihop. Haha. Lär bli andra bullar då. Jag hoppas verkligen att hon får den... kommer hålla tummarna och tårna för allt vad jag är värd.

Nu är det inte många dagar kvar tills min speciella "vän" åker och jobbar utomlands, han lär bli borta många månader innan han kommer på kortvisit här. Kommer verkligen sakna honom... eller jaaa, kommer sakna den sysselsättningen kanske man ska säga. I och för sig så kommer jag sakna vår kontakt som vi har haft i två år nu. Oftast är det han som ringer mig för att bara höra hur läget är, jag är desto sämre på att göra detsamma. Blir mer att jag ringer honom när det "kniper". Vilken bitch jag är !! Men han gillar det absolut...

Nu ska jag försöka lägga mig och se om jag lyckas somna en liten stund. Natti natti.     
Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()