Eller rättare sagt vad jag önskar av en framtida partner. Jättegulligt att få anonyma kommentarer från någon som tydligen tycker att jag är en toppentjej. Men det fick mig faktiskt att ransaka vad jag vill ha när och om jag träffar den rätta. Kan även kalla det för krav eftersom jag inte tänker inleda något halvdant. Det ska vara en person jag kan tänka mig att leva resten av mitt liv med. Förhoppningsvis i alla fall.

Så vilka krav har jag? Dom är inte svåra och egentligen inte för mycket begärt. Det är nog vad dom flesta vill ha om man utelämnar utseende och annat. Jag vill ha en man, inte en mespropp. Han ska vara kärleksfull och ärlig. Jag ska vara bland det värdefullaste i hans liv. Vara den personen han absolut inte vill leva utan. Han ska vara min stöttesten när jag behöver någon att luta mig mot. Trösta mig när livet är svårt, torka mina tårar när jag är ledsen. Lyssna till mig och även vara ett bollplank. Han ska älska mig oavsett mina fel och brister. Visa att jag duger även när jag känner mig värdelös. Han ska tycka om att lyssna på mig, skratta åt mina barnsliga skämt. Med hjärtat. Han ska vara trogen och någon att lita på. Han ska vara lika fysisk som jag. Uppskatta att det inte handlar om materiella ting. Man kan inte köpa äkta kärlek, man kan visa det på så många sätt som är helt gratis. Jag ska kunna krypa tätt intill och bara njuta av den närheten. Känna mig trygg i hans sällskap. Jag vill bara vara det vackraste för honom, i hans ögon. Han ska se mig!

Det finns så mycket jag kan skriva om detta, men, jag vill inte tråka ut dom som läser inlägget. Givetvis så ska allt detta vara ömsesidigt. Det handlar ju om att ge och ta i ett förhållande. Om det ska vara ett riktigt förhållande, framför allt äkta.

Det sista som överger en är hoppet. Och det finns så mycket att leva för. En livspartner är ett stort bonus. Men inte ett krav för lycka. Det finns så mycket som kan göra en lycklig ändå. Alla kommer vi hitta det i vårt liv. Glöm aldrig det.

Lämna en kommentar