Äntligen löste sig allt idag, all oro försvann och jag går runt med ett stort leende. Har ordnat upp allt och kan börja om från noll. Det är en sådan stor lycka och jag kan tro att någon hörde min bön om hjälp. Jag vill inte gå in på vad det handlar om, mer än att det känns som jag fått en ny chans, en sista chans. Nu är det upp till mig att se till att hålla det så också. Nog fasen borde jag ha lärt mig, en gång för alla. Fler chanser får jag inte, sumpar jag det är jag verkligen en stor idiot. Men det har jag ingen tanke på...

Livet ler mot mig och jag hoppas min mage lugnar ner sig snart. Var nog på väg att få blödande magsår av all oro och ångest man gått med bra länge. Nu kan jag börja njuta och kanske finner ork att börja leva mer, ta mig ut på ett annat sätt och orka träffa andra människor. Kanske även mer redo att träffa någon, om det nu skulle bli aktuellt. Trots att jag trivs som singel och har svårt att se mig själv träffa någon. Jag är en lycklig singel och drar mig för att lära känna någon på nytt. Det är jobbigt att öppna upp sig och allt det innebär. Har kanske blivit lite för bekväm i mitt singelliv. Men det sägs ju att när man inte söker, så finner man. Då jäklar måste han vara något extra speciellt om jag ens vill engagera mig. Hahaha. Den som lever får se. Ingen brådska med något, håller ju alla karlar på rejält avstånd och ger dem inte ens en chans. Så jag är nog en svår nöt att knäcka när det gäller det.

Nu tänker jag bara sitta här och pusta ut, bara vara och njuta av lugnet. Ska snart lägga mig och då hoppas jag att jag får en riktigt skön sömn, natten innan var ju katastrof.

Jag ville bara skriva av mig lite, dela med mig av min glädje. Även om jag inte vill tala om vad det gäller.
Men men, jag fixade mig ur helvetet! Tackar gudarna för detta :-)

God natt på er. Tjofrääääs ♥

Lämna en kommentar

Nu har jag ätit antibiotkan i två dagar, så nu får den jäkla bölden vad den tål. Hoppas jag. Eftersom jag spräckte den så känns det ju ändå bättre. Men i natt vaknade jag av att det värkte i munnen, lyckades trots det somna om.
Fast idag så har det varit jävligt pga annat. Jag har fått blåsor på tungan, sen började min näsa och ögonen rinna och klia. Nu är jag bomtät i näsan och det suger. Bara för att medicinen slår ut bakterierna behöver jag väl inte åka på annan skit. Men men, så är det ju som oftast. Jag tänker inte gnälla för mycket, kunde ju vara värre som sagt. Hahaha.

Jag sitter och funderar på något pinsamt som hänt mig. När jag skrev det inlägget kom jag på en massa, men nu känns huvudet nästan tomt. Men jag kan ju börja lite smått men något jag minns just nu iaf.

En gång när barnen var små så var jag på vårdcentralen, där ska man ju dra på sig plastskydd över skorna för att inte smutsa ner golven. Efter att vi var klara där inne så går jag in på apoteket i samma byggnad. Upptäcker att jag inte hade tillräckligt med pengar och detta varpå den tiden innan jag kunde betala med kortet. Så jag springer snabbt ut för att hämta pengar på minuten. När jag står där och stampar i kön så hör jag hur det prasslar, då får jag syn på att jag har på mig plastskydden över skorna. Då hade jag lust att sjunka genom marken men tänkte samtidigt att folk såg att jag var en stressad småbarnsmamma. Hahaha. Jag kunde inte med att ta av dem förrän jag var inne i byggnade igen.

Eller den gången jag glömde dra handbromsen när jag parkerade bilen här hemma, helt plötsligt när jag går ut på altanen för att röka ser jag min bil mitt ute på vägen. Folk står och gestikulerar och pratar upprört om min bil som står mitt i vägen. Då hade jag bråttom ut kan jag lova, skämdes som en idiot och bad så mycket om ursäkt när jag försökte få igång bilen så fort som möjligt. Efter det var jag väldigt noga med att kolla så växeln låg i och att handbromsen var dragen. Hahaha.

Vi kan ta upp den gången för herrans många år sen, nästan 20 år sedan. Vi var på dop i kyrkan, prästen började sjunga till en psalm och det var bara hon som hördes. Hon sjöng så falskt så jag inte kunde hålla mig. Jag började asgarva, högt också. Barnens pappa skämdes och jag med innan jag lyckades ta mig ut därifrån asflabbandes. Jag kunde inte ens med att gå in igen. Folk och prästen undrade nog vad jag var för galning.

För ett litet tag sen så skulle jag gå till affären för att handla. Innan hade jag ätit och sen knatade jag iväg. Tyckte nog folk var på väldigt gott humör, alla jag mötte log ett stort leende mot mig. Ännu mer i affären, då var det vissa som skrattade. När jag kom hem fick jag se varför, det hade fastnat en stor klick ketchup på min kind. Tur att jag inte såg det förrän efteråt, för jag skämdes tillräckligt när jag upptäckte det här hemma. Efter det har jag blivit ännu mer noga med att kolla fejset innan jag går ut bland folk. Hahaha. Jaja, alltid glädjer man någon när man gör bort sig iaf, om inte annat så bjöd jag ju på ett gott skratt för flera personer.

Jag vill inte dra upp någon annan person när det gäller pinsamheter. Men när ett av mina barn var små, nämner inga namn, så skämde ungen ut mig. I matäffären, vad annars.
Vi står och  köar vid charken, ungen sitter i vagnen och är på ett jäkla humör. Det var vid den åldern jag tyckte att nappen bara skulle användas vid sovtid. Men nappen var självklart med för säkerhets skull.
Min unge kunde inte säga bokstaven K, utan det blev T istället.
Ungen gnäller och vill inte sitta i vagnen medans vi väntar i kön. Hon börjar tjaffsa om nappen. Jag säger att jag inte har den, att den är hemma. Men det går inte, ungen börjar vråla att den ligger i min ficka. Men eftersom hon inte kan säga bokstaven K så blir det ju så här; Joooo, den ligger i FITTAN. Hela affären hörde detta och de som var lite äldre tittade väldigt ogillande på mig och mitt barn. En muttrade till och med att dagens föräldrar lär sina barn en massa fula ord. Hahahaha. Det var ju inte så att jag ville börja förklara att mitt barn hade svårt med vissa bokstäver, utan jag tog min korg och pös till kassan utan några charkvaror. Fort som attan.

Såja, nu har jag avslöjat lite pinsamheter, iaf det som kom upp i minnet just nu. Mitt minne är kort men intensivt. Blir bara värre med åren, så fler pinsamheter kommer jag garanterat dela med mig av i framtiden.

Nu ska den här gamlingen fixa sig för natten, gott att ligga under duntäcket och mysa när det är så kallt ute. Sen har jag ingen värme på i sovrummet heller, sover bättre när det är svalt och jag kan ha täcket upp till nästippen. Nästa inlägg kommer jag dra upp lite krämpor jag upptäckt på sista tiden. Det kanske är åldersrelaterat, har ingen aning men det är vad jag spånar om.

Sov så gott och ha en fin tordsag när ni vaknar. Kraaaaaam ♥

Lämna en kommentar

 

 

Lämna en kommentar

Nu är det premiär för min nya blogg. Jag öppnar upp den för alla idag. Till alla er som är bokmalar, som jag, så kommer jag ge er en massa bra boktips och annat. Allt handlar om böcker och författare, något som jag brinner för extra mycket.

Med tanke på att man inte läser ut en bok på bara en dag, så kommer jag även varva med boktips på böcker som jag läst tidigare. Sen lägger jag upp allt som jag läst klart för stunden. Detta är något jag vill jobba med, just därför startar jag en blogg som inte handlar om det vanliga som folk bloggar om.

Välkomna in och hoppas ni gillar min nya blogg.

Lämna en kommentar

Någon gång runt 1988 så fick jag en liten planta av min mor. Den fick bo på fönsterbrädan i mitt rum och sen tog jag med mig den när jag flyttade hemifrån till barnens pappa. Allt eftersom åren gick blev växten större och fick inte längre plats på fönsterbrädan. Fick plantera om den till en stor kruka som fick stå på en golvpall. Oavsett vart jag placerade växten i huset så trivdes den aldrig så som den har gjort sen jag flyttade till denna lägenheten. Helt plötsligt började den sprätta iväg en massa frön, en tecken på att den trivs. Och jag kunde höra när jag lagt mig i sängen för att sova hur det poppade till och att ett frö landande någonstans på golvet. Vid varje dammsugning så rasslar det till av alla frön jag dammsuger upp. Ibland hamnade ett frö i någon av krukorna runt om och där växte det upp en ny liten planta. Har fått ge bort några och sen har jag slängt dem. En har fått flytta till barnens rum, den ser inte så kul ut men den måste ju trivas eftersom det kommit nya plantor i samma kruka. Alltså sprätter den också iväg frön. Men den kanske blir fin med tiden. Just nu ser den ut som en liten palm. Haha

I dag gav jag bort tre små plantor till min syster som bor högst upp här i huset. Nu ska vi se om de kommer trivas lika bra som hos mig. Kanske även bättre. Men det tar tid att få en stor storlek på dem. Min moderplanta som jag har på en pall i sovrummet har jag fått kapa grenar på varje år, det blir för tungt för den och jag vill inte att den ska knäckas. Ändå har jag bundit upp den på ett grövre pinne för extra stadga. Till våren ska jag ta och plantera om den så den får ny och energirik jord igen. Man måste vara två för att plantera om den. En får hålla och den andra fixa med jorden. Lär bli kanon och den får ny fart igen.

Jag har aldrig hört något annat namn för växten än sprätt-iväg, det är vad vi i vår familj alltid kallat den. Jag älskar min stora växt och beundrar den varje gång jag går förbi. Eftersom den trivs så bra framför fönstret i mitt sovrum så är det där den får bo.

Alla mina växter är verkligen bra anpassade för mig och hur sällan jag kommer ihåg att vattna dem. Många visar när det är dags för vattning och det är exakt vad jag vill ha. Nästan alla växter är sådana jag skaffade när jag flytta in, har fått byta ut ett par bara. Två tog jag med mig från mitt förra hem.
Hurra för tacksamma och lättskötta växter.

Lämna en kommentar

Lämna en kommentar

I dag så klarade min älskade  dotter, Sandrine, sitt körkort. Jag är enormt stolt så hjärtat känns som det ska komma ut ur bröstet på mig. Kan inte fatta att mitt barn har körkort nu. Känns så overkligt på något sätt. Jag har ännu aldrig åkt med henne utan det är hennes pappa som har skött det med henne. Hon och jag skulle hamnat i ett världskrig om vi hade övningskört tillsammans. Hahaha. Vi är för lika och har lika hetsigt temperament, så det hade aldrig gått. Jag har bestämt att det är deras pappa som får sköta den biten, jag har nada tålamod när det gäller sådant. Vet ju att Owe är duktig eftersom det var honom jag övningskörde med innan jag fick mitt körkort för snart nio år sedan.

Nu tänker Bea också sätta igång med sitt körkort på allvar, hon fyller ju 20 i december och hon har redan blivit lovad ett jobb till sommaren. Men då krävs det att hon har körkort. Så nu är det högsta prioritet för hennes del. Hoppas det går lika lätt för henne som för hennes lillasyster.

Nu ska jag sätta på lite kaffe här, får besök snart av hyresvärden. Har lite att prata om. Det är mycket som händer runt omkring mig just nu. Men, jag mår toppenbra trots att jag är trött som fan. Ett stort problem försvann ur mitt liv precis och då släppte allt. Kommer berätta om det en annan gång. Känner att jag inte vill lägga ner energi på det just nu.

Ha det bäst. All kärlek till mina underbara barn ♥

Lämna en kommentar

Vår älskade busmus Alice växer och frodas. Vi gjorde oss av med hennes första valpkorg och skaffade en mysig iglo som hon kan krypa in i istället. Hon älskar den! Varmt och gott och så får hon lite avskildhet. Men på natten sover hon med mig i sängen. Känns tryggare att sova med matte. Åh vad jag älskar min hund, hon har verkligen satt guldkant på tillvaron ♥

Lämna en kommentar

Vart du än går så blommar det i träd och buskar. Solen skiner från en mer eller mindre klarblå himmel. Alla är på gott humör och ler. Lekande barn och förälskade par syns lite överallt. Jag kan inte annat än le när jag ser det. Trots att jag är singel. Jo, det finns en sak till som får mig att le. Alla söta killar som dyker upp som svampar överallt. Mmmm... snacka om ögongodis. Men jag kan ju inte gå runt och fota alla söta killar jag ser, så jag nöjer mig med en annan sak som gör mig lycklig. Blommande träd och buskar. Äntligen är du här, välkommen våren ♥

Lämna en kommentar

Lämna en kommentar

Har haft besök av en gammal klasskompis från högstadiet ikväll, timmarna bara rann iväg. Vi pratade om gamla tider och när det kom upp att det närmar sig 25 år sen vi träffades första gången så insåg jag hur gammalt det lät. Eller det kanske låter bättre att jag säger att det blir 24 år sen till hösten som jag flyttade till Floda och började åttonde klass i en ny skola. Haha. Det är ju ett år mindre, åååh en hel evighet med andra ord. Jag och Börjesson fann varandra direkt i skolan och hängde ihop väldigt mycket. Hade samma humor, lika sjuk sådan. Vi hade även samma smak när det gällde utseende på killar. Helt otroligt att jag inte ens hade en tanke på att han kunde vara gay. Haha. Min mamma och mormor tyckte Börje var rena svärsonsdrömmen. Men vi var ju bara så otroligt bra kompisar. Som väninnor nästan. Hihi, Tyvärr kom vi ifrån varandra sen när jag fick barn och vi faktiskt befann oss i helt olika faser i livet. Jag har till och med glömt bort varför och han påminde mig. Undrar om jag är senil! Han påminde mig om andra saker som jag hade glömt och jag tror inte jag har skrattat så mycket på länge. Vilka saker vi har hittat på och gått igenom. Det var även kul att prata om folk från den tiden som jag inte har en aning om vad som hänt med. Det värsta var ju att man inte minns alla namnen, så till nästa gång vi ses så tänker jag rota fram skolkatalogerna från åttan och nian. Vet ju på ett ungefär var dom ligger nerpackade i källaren.

Börjesson heter ju inte Börjesson i efternamn längre, han tog sin mans namn när dom gifte sig. Men för mig kommer han alltid vara Börje. Sen är det så kul att se att han är sig lik, bara ett äldre utseende. Och vi bor nästan grannar, det är bara några minuter mellan våra hem. Perfekt om man känner för en fika snabbt som idag. Han ringde mig och frågade om vi skulle ta en kaffe ihop och sen var han här strax efter. Sådant är trevligt.

Usch, blev en hel del kaffe och cola under kvällen, min mage gillar inte det riktigt. Cola är ju inget jag dricker annars, men ikväll gjorde jag ett undantag och det får jag betala för nu. Kör i magen och jag känner mig alldeles skakig. Klockan är redan halv två på natten och jag måste lägga mig. Lilla Alice behöver ju gå ut på morgonen. Nu ligger hon bredvid mig här på soffan och sover sött. Ska väcka henne så hon får kissa innan vi ska sova. Hon är så duktig och sover hela nätterna annars utan att behöva gå ut och kissa. Men så här sent har jag inte varit uppe till med henne innan. Kanske får sova lite längre nu då.

Såg att mina besökare fortsätter hålla en jämn nivå, det trots att jag skriver så sällan nu. Jag skulle behöva lite insperation från er läsare om det är något speciellt ni vill veta eller något jag ska skriva om. Ge mig förslag om ni har några. Jag skriver ju för min egen skull men det är trevligt att det faktiskt är några som besöker min sida också. Jag är jättenyfiken på vilka ni är. Några vet jag ju, andra har jag ingen aning om. Säg gärna hej på kommentarer, jag lovar att jag inte är farlig. Haha

Godnatt på er ♥ Kram

Lämna en kommentar

Har valt att hålla detta hemligt, men nu kom hon hem till oss igår kväll. Här är vår nya familjemedlem, Alice 8 veckor gammal. Hon är en blandning mellan chihuahua och dvärgpincher. Liten som en chihuahua och lär inte bli mycket större än en sådan. Hon är liten som en råtta och har fått oss alla i familjen hejdlöst förälskade. Ååh vad charmig vår bebis är. Välkommen till familjen Alice ♥

Lämna en kommentar

Dett finns en tjej i min omgiving som jag har speciella band till. Vi två blev nämligen misshandlade av hennes ex pojkvän. Därför rättegången var btw. Vi två fick uppleva varandra i en väldigt speciell situation och kunde stötta varandra. För vi båda var chockade.
Det är sjutton år mellan oss men vi pratar som kompisar när vi träffas. Hon har en underbar pojke på 1.5 år. Ensamstående mamma är hon också denna starka lilla älva. För hon ser ut som en liten älva i mina ögon. Fasen, ängel skulle det ju vara enligt rubriken ju. Jaja. Älvor har odkså vingar ;-)

Hon har inte haft ett lätt liv men ändå reser hon sig varje gång hon åker på en smäll av livet. Jävlar vad stark hon är. Önskar jag hade den styrkan många gånger. Dagens ungdom säger jag bara. Haha. Nu när jag väl då valde att börja trixa och pilla med designen på min blogg. Valde att börja smått för jag har ju ingen aning om hur jag ska göra annars. Får gå en kurs i webdesign tror jag. Självklart sabbade jag saker som jag inte skulle. Vad gör man då? Jo man skriver till Angelica och skriker hjälp. Och snäll som hon är så ställde hon upp och fixade det. Bannade mig som ett barn i det tidagare inlägget, såg jag. Haha. Gullplutten. Jag lovar och svär att spara en backup innan jag sätter igång igen.

Det första jag ska göra nu är att sätta en länk till hennes blogg permanent på min meny. För jag har följt hennes tidigare bloggar och nuvarande blogg. Herregud vad jag får skratta många gånger. Framför allt när hon skriver om sina bravader hon hamnar i och sen även när hon sexbloggade. Hon är speciell och jag tycker andra ska läsa hennes blogg också.

Angelica, den räddande ängelns blogg

Tusen tack för hjälpen gumman. Jag är glad över att jag inte behöver börja om helt från början igen. Skulle inte ens komma ihåg hur man gör heller för den delen. Haha. Du besparade mig flera gråa hår vill jag lova.

Trevlig helg

Lämna en kommentar

Har haft fyra intensiva dagar med åkande till Ikea och sen fixa här hemma. Nu är allt klart och jag kan njuta av friden och framför allt mitt underbart mysiga hem. Jag är så nöjd och stolt över att detta är mitt. Nej jag har inte vunnit pengar utan fått detta i present av en i familjen. Min soffa var ju som sagt helt trasig och gick inte att sitta i ordentligt längre. Då byttes det ut lite annat också när vi ändå höll på. Har bara kostat mig några hundralappar. Kommer aldrig kunna gengälda denna fina present. Men jag vill att personen verkligen ska veta hur tacksamma vi alla är för våra gåvor.

I övermorgon får jag veta domen från rättegången. Har haft så fullt upp så jag har inte hunnit tänka på det. Orkar inte bry mig heller, vill bara ha ett besked och sen strunta i det.

Nu ska jag bara lägga in bilderna från mitt ljuvliga hem. Sen är det dax att sova, klockan ringer vid sex på morgonen igen. God natt på er

Lämna en kommentar

Jag fick förfrågan för drygt en vecka sen, genom min blogg, om jag ville vara med på en intervju. När jag fick höra vad ämnet gällde så ställde jag mer än gärna upp. I går blev jag intervjuad och det kom med i dagens Göteborgs Posten. Blev helnöjd och tycker Anna Kjellsson gjorde en bra artikel. Tack till dig Anna. Här kan ni som vill se artikeln.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.517079-jul-med-exet-ny-tradition




Nu ska jag åka till Floda om några timmar, lär inte bli någon dator igen förrän på juldagen. Vill passa på att önska er alla en riktigt trevlig jul. Hoppas ni får en fin helg. Varma julkramar

Lämna en kommentar

Jag var iväg och köpte lite julklappar åt barnen från deras pappa. Han bil fungerar ej så jag sa att jag kunde handla det han behövde. Samtidigt hittade jag ett rött Nintendo Wii, jubileumsutgåva, som jag fick köpt till mig själv. Eller åt mig och barnen. Fick med super mario bros, sportspel, donkey kong och mario galaxie 2. Så nu har jag och dottern suttit och spelat hela kvällen. Vi har haft så kul ihop och det har skrattats en hel del. Nu är vi så trötta så ögonen går i kors, dax för sängen. Klockan närmar sig halv ett, men man blir trött i huvudet och ögonen när man spelat i så många timmar.

I morgon lär det bli ännu mer spelande kan jag tänka mig. Men mataffären är ett måste först, vi kan ju inte äta spelet! Haha

Nu ska jag krypa ner jämte Bea. Sov gott och trevlig helg

Lämna en kommentar

Med tanke på hur öken det är på sexfronten så kunde jag inte motstå den här i affären. Bea fick dra mig bort från hyllan för att jag fastnade där. Men jag lyckades få med mig en av dom hem. Min dejt för helgen!! Snacka om att jag lär vara helt salig, eller vad tror ni ;-)

Lämna en kommentar

Det kan jag verkligen intyga även om det är så många som är skeptiska. Det var, är fortfarande, många som har svårt att tro att jag skulle/ska klara det. Men allvarligt, varför i hela världen skulle jag börja igen när det var så enkelt att sluta. Inga som helst abstinensbesvär eller annat. Jag känner inte ens ett sug efter att få stoppa en äcklig cigarett i munnen. Jag hatar till och med lukten av andra som röker. Det stör mig inte, jag vill verkligen inte vara den som luktar så äckligt som dom gör. Är chockad över att jag var en av dom som luktade så, man känner ju inte det själv när man röker. Jag märker ju även hur mycket bättre jag mår och att min astma håller sig så lugn igen efter 10 år som rökare. Denna boken jag läste gjorde mig till en ex-rökare, hur den gjorde det är svårt att förklara. Man måste läsa boken själv för att förstå vad det handlar om. Och eftersom det är så många som blivit rökfria efter att ha läst hela boken så finns det så många rökare som inte vågar ta chansen. Men jag fattar inte hur man kan vara så dum att låta bli. För finns det verkligen någon som vill eller tänker röka resten av sitt liv? Alla skulle svara mer eller mindre nej på den frågan. Så vad väntar dom på? Vad är det som gör att dom inte vågar sluta? Läs boken så kommer ni garanterat sluta röka. Utmana er själva att se vad som händer om ni läser den. Vad har ni att förlora? Tänk på det.

För er som missat boken så heter den Äntligen icke-rökare! skriven av Allen Carr

För alla dom som misstror mig och är skeptiska. Ni ska få se hur fel ni har. Jag gjorde mitt val och jag tänker hålla mig till det. Jag är en fd rökare som aldrig har mått bättre inombords. Jag är stolt över mig sjäv, inte över att ha klarat det utan för att jag äntligen tog tag i att sluta och för att jag vågade läsa boken. Trots att det bara gått tre veckor på lördag sen jag bröt mina sista cigaretter så känns det som det gått ett helt liv redan. Det bästa av allt är att jag har ett helt liv kvar framför mig och leva fullt ut utan att förkorta det genom att förstöra mina känsliga lungor. Även om jag inte hade varit asmatiker så hade jag läst boken. Nu har jag börjat märka av alla lukter omkring mig, njuta av att kunna ta ett djupt andetag utan att få en hostattack. Känns som jag vunnit största vinsten. Fy fan vad jag är lycklig. Önskar att alla andra kunde känna som jag också bara....

Lämna en kommentar

Vissa av er läsare vet kanske redan vad det handlar om, eller kanske har gissat sig till det. Nu när det gått åtta dagar så kan jag avslöja det. Jag är en icke-rökare, fd rökare, rökfri osv. Har hållt upp i åtta dagar nu och det har varit dom lättaste dagarna med tanke på noll abstinens. Jag har ju länge känt att jag vill sluta röka men det har varit lättare sagt än gjort. Att jag har allergisk astma som blev ännu värre av rökningen spelade ingen roll. Trots att jag var tvungen att ta medicin mot det dagligen. Nu har jag inte behövt ta det alls på en vecka. Har varit på riktigt bra humör och inga humörsvängningar eller utbrott. Har inte ens klättrat på väggarna. Haha. Helt otroligt! Detta beror på en bok som jag läste. Min syster läste den först och på tisdag är det två veckor sen hon slutade röka. Sen tog jag över boken och jag var väldigt tveksam till hur den skulle kunna hjälpa. För man kan, inte ens efter att ha läst boken, förklara vad den går ut på. Den ändrar ens tankesätt bara helt enkelt. Jag kan ärligt säga att jag inte haft sug efter ett bloss en enda gång. Hade jag vetat detta så hade jag läst den för länge sen. Men det viktigaste av allt är att jag skulle aldrig ens ha börjat röka om jag fick välja igen. Det är det löjligaste jag har gjort. Jag tänker aldrig mer stoppa en giftpinne i min mun, det är en sak som är säker. Hurra, jag är äntligen icke-rökare. Och jag har aldrig mått bättre.





Det verkar som jag måste komma till en viss punkt när jag känner att det är nog. Så känner jag med mycket i mitt liv och det är dax för en stor förändring när det gäller vissa saker. Jag har helt enkelt fått nog och nu är det dax att tänka på sig själv. Jag är viktigast och ska jag kunna finnas för mina barn så krävs det att jag är rädd om mig själv. Ska även föregå med gott exempel och inte acceptera vad som helst. Vill lära mina barn att vara starka och stå på egna ben. Fast självklart kommer jag alltid finnas där när dom behöver mig. Ibland kan man ju snubbla och allt känns hopplöst. Jag finns där oavsett. Lika mycket som min familj finns där för mig.

Nu har jag delat med mig av min hemlighet. Kan ju avslöja att något som detta ökar självförtroendet något enormt mycket och jag känner att jag klarar vad som helst nu. Men jag tar inte vad som helst längre. Den tiden är förbi.

Trevlig söndag på er. Kram

 

 

Lämna en kommentar

Panncakes for dummies

How to make delicious panncakes! Nomnom

First you take the pann, and then you take the cakes.
Second you put the pann and the cakes together.
Third put som jam on it and shove it in to youre mouth NOMNOM!

Enjoy!!

Lämna en kommentar