2011-10-24

En dag på akuten

I morse så blev jag väckt av att hemtelefonen ringde. Det var barnens pappa som undrade varför jag inte svarat på mobilen. Jag har ju den på ljudlöst för att slippa bli väckt av sms och så. Vår äldsta dotter Bea var riktigt dålig och behövde åka in. En kompis körde Bea från Floda till Östra sjukhuset. Själv fick jag skjuts av syrran dit och sen lämnade hon av Alice till Nine så hon kunde ta med vovven upp till Floda. Så nu är jag hundledig tills i morgon. Känns tomt utan min lilla busmus här hemma.

Det togs en himla massa olika prover på sjukhuset och Bea var riktigt dålig, men hon fick ligga med dropp i fem timmar så hon blev bättre tills vi fick åka hem. Doktorn misstänkte lunginflamation men röntgen visade inget. Så nu får hon stanna hemma och vila tills den höga febern ger med sig. Ingen mer praktik för henne denna veckan ser det ut som.
Hon suckade åt mig för att jag kollade in de snygga ambulansförarna som kom in med patienter titt som tätt. Men till sist när hon började piggna till lite så kollade hon in lika mycket hon med. Hahaha. Det var riktig ögongodis kan man säga. Vilka hunkar! Den dagen man slutar kolla in snygga killar så kan man lika gärna grävas ner. Haha.




Jag kunde inte låta bli att tänka på besparningarna som ska göras inom sjukvården i Göteborg. Redan nu går personalen på knäna där och det ligger patienter i långa rader i korridorerna. För rum finns inte till alla! Ännu värre ska det bli, då är det ingen idé att söka hjälp längre. Man får ha hjärtstillestånd så kanske man får hjälp. Var så många riktigt sjuka som låg där, dem led jag med. Personalen hinner ju inte hjälpa alla. Jag hjälpte en gammal farbror med att komma upp ur sängen så han kunde gå till toaletten, hämtade även vatten till honom när han var törstig. Jag kan bara inte se på när de inte ens kan larma för det inte finns något larm i korridorerna. Jag är glad att jag inte var tvungen att stanna kvar där, att jag kunde åka hem med min dotter som mådde bättre utav droppet.

Nu har jag bäddat ner henne i soffan, själv sitter jag i fotöljen och bara slappar. Kommer bli en lugn kväll här hemma. Ingen liten Alice som vill kura i famnen på en. Längtar tills i morgon när hon kommer hem igen. Skulle inte vilja vara utan min älskade hund. Tänk vad fort man fäster sig vid de små liven ♥

Ha en fin måndagskväll


Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()


Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress:



URL/Bloggadress:



Kommentar: