Jag har fått en förfrågan om en middag som jag går och funderar på lite. Jag har varken sagt ja eller nej, vill vänta tills jag kommit hem igen och sett vad som händer med allt annat. Den dörren är ju inte vidöppen längre och håller på att stängas. Jag är trött på att kämpa själv, nu får det vara nog. Vad fan, jag är värd bättre. Det är situationen i sig som har varit som jag lider av, jag kommer inte lida av att det är över. För min vardag förändras ju inte. Jag slipper gå runt och känna mig bortglömd och krävande. Jäkla nitlotter man kan gå på!! Men nog om det. Detta är ingen ny bekantskap, men vi har inte hörts av på länge pga olika omständigheter. Jag vet inte riktigt vad jag vill själv än. Får se vad som händer.
Nu ska jag jaga upp sonen ur sängen.Sen är det dax att sätta lite fart. Ha en trevlig måndag

Postat i Min vardag |
(0) kommentarer
Trackbacks ()

Lämna en kommentar