Helgen med familjen har varit toppen, men allt annat har varit anus. Är sjukt trött på denna skiten nu och har klarat av att stålsätta mig sen i går. Hurra för mig!! Men vad fan hjälper det, jag mår ju inte bättre av det heller ju. Fan vad jobbigt att försöka rycka upp sig och gå vidare och fan vad jobbigt när man alltid tänker det värsta tänkbara jämt. Inte bra alls med den "försvarsmekanismen", inte fan skyddar det mig ändå. Har även pratat länge med min yngsta dotter och hon förstod precis vad jag menar. Spelar alltså ingen roll hur gammal man är, spelets regler ändras aldrig. Men jag orkar inte med det, då hoppar jag av den karusellen. Jag är inte skapt för den alls. Tack Nine för att du lyssnar till din gamla mammas tjat. Nu gäller det bara att intala sig själv att det inte är värt det och tacka för sig...

Nu ska jag krypa ner i min säng, Bea har mensvärk och ligger redan där och ska sova med mig i natt. Lägger in lite bilder så fort jag hinner från i går när jag och Nine passade Julia. Men nu tänker jag lägga mig och hoppas jag glömmer eländet för en stund. Natti natti

Postat i Min vardag | (0) kommentarer Trackbacks ()

Lämna en kommentar