2010-12-07

Woho, äntligen!

Strax efter jul förra året så hade vi inbrott i källaren, då hade dom brutit sig in i några av förråden. Mitt var ett av dom såklart. För att se vad jag hade i mina kartonger, som var staplade i hög, så skar dom sönder framsidan på flera av dom för att kunna se vad som var i. Har ju tänkt byta ut dom och samtidigt sortera lite i lådorna. Sagt och gjort, påbörjade det i eftermiddag och höll på i flera timmar. Nu har jag bytt ut kartongerna och fått sett vad som fanns i lådorna. Fick lagt alla mina gamla skolböcker i en kartong. Sen har jag allt annat jag har sparat som bokmärken, dagböcker, brev, lite av barnens saker också. Även mina ungdomsböcker. Ska sortera mer grundligt en annan dag, när det gäller några av kartongerna. Men nu kunde man inte gå igenom allt noga för då hade jag varit kvar där nere fortfarande. Men nu är jag så nöjd med hur prydligt allt är staplat och fixat där nere. Har en bättre överblick över vad som finns när man kommer in och, framför allt, mer plats att röra sig på.



Jag hittade en sak som jag måste läsa någon dag, brev från min första stora kärlek Peter F. Ojoj, blir varm av bara tanken. Var kär i honom i så många år, sen när jag flyttade till Floda från Göteborg när jag skulle börja i åttan så började vi skriva brev till varandra. Det är dom jag är så nyfiken på. Inget är väl som första kärleken. Sen har jag en jäkla massa brev kvar från min barndom och tonår som jag också vill läsa. Fotografier osv. Några kärleksbrev vet jag inte om det finns i förrådet. Har en bunt i någon låda här uppe i lägenheten som jag sparat efter ett förhållande som vuxen. Dom är så fint skrivna så jag har inte hjärta att slänga dom, även om jag inte känner något för honom i dag. Fast åh vad han var kärleksfull och romantisk. Det höll inte så många månader mellan oss och han är nog den enda som skrivit riktiga kärleksbrev till mig. Sådant fastnar i minnet och därför vill jag spara dom. Nu när man är singel så lär man knappast få några kärleksbrev, inte ens några söta små lappar eller sms. Usch, det är något jag kan sakna faktiskt. Men men... det kommer nog bli av den varan snart igen om jag inte tar fel. Säger inget så har jag inget sagt. Lite hemlighetsfull måste jag ju vara.

Nu är klockan snart ett, alla sover i huset redan och nu är det väl dax för mig att krypa ner i sängen också. God natt på er

Postat i Min vardag | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()


Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress:



URL/Bloggadress:



Kommentar: