Sitter här i soffan och snörvlar. Syrran har precis gått upp till sig, hon kommer alltid förbi en sväng när hon har jobbat. Nu var hon hemma strax efter klockan 21 så det är inte så länge vi träffas. Min dag har varit lugn, jag känner mig inte alls i toppform. Men det var väl länge sen jag gjorde det. Har så mycket problem runt omkring mig som ställer till det och hade jag inte haft barnens far att ventilera mig för så vet jag inte vad jag hade gjort. Honom kan jag säga precis allt till utan att linda in något. Han hör också direkt om det är en bra eller dålig dag. Jag är glad över att jag har honom som bollplank, det behöver vi alla ha. Han om någon känner mig också efter att vi känt varandra i 21 år. Har inte tänkt på att det är så länge, ojsan. Åren går undan med andra ord. Min mor var här i går kväll och vi satt och drack te och pratade om ditt och datt. Hon fick mig att tänka efter när det gäller vissa saker. Hon blev chockad när hon fick veta vissa omständigheter och sa åt mig att lägga ner direkt. Att jag som är så duktig på att ge råd till andra ska leva efter det själv också. Det har hon rätt i, jag vet, men det är inte alltid så lätt. Men nu har jag iaf tagit ett steg i dag, som kommer visa sig inom denna veckan. Jag är trött, jag orkar inte mer. Känner mig värdelös och det ska jag inte göra. Vissa personer tar ens energi och det är inte bra. Det är inte likt mig att tillåta det, längre. Sådan var jag för över tio år sen och där ska jag inte hamna igen. Nog om det nu. Ingen idé att gnälla om något jag inte kan påverka ändå, men jag kan sätta stopp för att hamna i kläm iaf och det har jag gjort nu.

Jag saknar mina barn något enomt. Kommer bara ha dom över helgen som kommer och sedan kommer dom igen den sjuttonde. Usch, det gillar jag inte alls men jag har inget val. Är så tacksam för att Owe ställer upp så på mig. Han vet hur svårt jag har det nu. Jävla ekonomi!! Men jag kämpar och ska ta mig upp ur skiten, utan några anmärkningar. Jag har själv satt mig i skiten och ska ta mig ur den. Men urk vad det är tufft att ta sig igenom varje dag. Önskar bara månaderna går fort. Även om jag ser en ljusning framöver så känns det så jävla avlägset. Jaja. Nog pratat om ekonomin också.

Fy fan vad jag är negativ, jag utstrålar det här inne om något. Men jag måste få skriva av mig lite också. Så jag inte blir galen. Tur att det kommer dagar när allt känns lättare att hantera, annars så lär ingen läsa denna gnällbloggen mer. Haha.

Nu ska jag leta fram någon film och titta på innan det är dax för sängen. Ska kura ner mig under filten i soffan och mysa. Kommer bli en kall natt, märks att det är höstligt redan. Fy sjutton, förra året vid denna tiden var det strålande sol och värme. Denna hösten lär kännas lång, sedan en lång vinter på det. Giv mig styrka.

En massa kärlek till mina nära och kära, tack för att ni finns. Kram till er som läser

Lämna en kommentar