Fy fan, sitter här och är fortfarande kallsvettig trots att hjärtat lugnat ner sig. Brukar inte drömma mardrömmar men nu var det så verkligt så jag måste lugna ner mig innan jag kan somna om igen.
Egentligen är det inget märkvärdigt med min dröm, ändå skrämde det mig ganska rejält. Jag drömde att jag låg precis som jag låg och sov för en stund sen, hörde dörrklockan och försökte tända ljuset. Fungerade inte att tända, tror till och med att jag försökte göra det i sömnen samtidigt. Hur jag än försökte så fick jag inte upp mina ögon, sen hördes världens brötande ljud från någonstans i lägenheten. Jag blev alldeles stel av skräck, till sist var jag ju tvungen att gå upp och provade att tända alla lampor på väg till hallen. Inga lampor fungerade, hur skulle jag hitta vilken propp som hade gått i mörkret. Hörde ännu mer ljud och då vaknade jag. Fick äntligen öppnat ögonen och skulle tända sänglampan, då går lampan sönder. Det blev ett vitt blixtrande sken och då blev jag ju knappast lugnare, ser hemskare ut när det är kolsvart runt omkring en också. Nu i skräckslaget vaket tillstånd tvingar jag mig till köket för att tända i fönstret. Det fungerade, tack och lov, tände även i fönstret i barnens rum. Gick på toaletten och sen letade jag upp en ny glödlampa till min sänglampa. Nu är den bytt och fungerar, tänker sova med fönsterlampan i köket tänt. Sprider lite ljus in till mitt sovrum. Fattar ingenting, jag brukar aldrig reagera över någon mardröm och jag är inte mörkrädd heller. Det var något som skrämde mig i sömnen och det kan lika gärna har varit ljud utifrån. Eller så är det någon som har lagt en förbannelse över mig kanske. Haha. Vad fan vet jag. Nu när jag har fått skrivit av mig detta, ser hur töntigt det låter, så känner jag mig lugnare. Kunde ju inte med att väcka min älskade son för detta, vad skulle jag ha sagt då? Mamma drömde mardrömmar, knappast. Nu känner jag mig dum här, och lugn, så nu kan jag faktiskt ta och lägga mig igen. Hoppas dom drömmarna håller sig borta nu. Somnade vid klockan ett och somnade gott, trodde det skulle hålla i sig hela natten.

Tror det var för att det var så verkligt som det skrämde upp mig såpass mycket. Nu tänker jag krypa ner brevid min gott sovande son, kändes skönt när jag insåg att han faktiskt sovit brevid mig hela tiden. I drömmen fanns han ju inte här.
Hoppas ni andra får sova gott iallafall. Det hoppas jag att jag får göra nu också. Natti natti.

Lämna en kommentar