Vaknade runt elva och satte mig direkt med mina finanser. Haha. Det lät det! Nej då, jag satte mig med alla mina papper och gjorde månadens budget, den såg inte alls ljus ut. Men jag fortsätter kämpa på och som jag sa till Owe, barnens far, på telefon förut så tänker jag inte gå ner mig för detta. Nu kommer jag även betala för parkeringen sista gången och sen blir det 200 kronor mindre att betala nästa månad. Får kämpa på och se till att komma ikapp mig, förr eller senare.
Blev ett långt telefonsamtal med Owe och som vanligt så pratar vi om precis allt. Känner mig alltid lika lättad varje gång vi haft våra långa samtal. För honom kan jag ju berätta om precis vad som helst, finns ingen som känner mig så väl som han gör. Och framför allt så vet han exakt hur jag fungerar. Han är lätt min allra allra närmaste och bästa vän, ställer upp så mycket han kan i alla lägen. Men visst kan även vi ryka ihop ibland och ha våra duster, som tur är ingen av oss långsint och ber alltid om ursäkt efteråt. Förhoppningsvis så har vi inte våra dåliga dagar på samma gång, annars så skulle det nog bli ett världskrig. Haha
Bertil var här tidigare och skruvade ner dörrkarmen till köket, jag kunde inte fixa det själv eftersom den satt fast med karmskruv. Behövs en speciell hylsa till det. Så nu lär dom komma vilken dag som helst för att lägga det nya golvet. Ska bli så spännande!
Väntar på att klockan ska gå så syrran dyker upp, hon slutar jobba klockan 16 och när hon dyker upp ska jag ha middagen färdig. Ska bli kul med sällskap tills i morgon faktiskt, känner mig på sällskapshumör.
Ha en fin kväll. Ciao
Postat i Min vardag | (1) kommentarer
Trackbacks ()
Lämna en kommentar