Nu tar jag mig i kragen och skriver ett inlägg efter helgen. Detta är ju min dagbok och efter en händelserik helg så känns det som datorn skriker efter att jag ska skriva. Har ingen ork, ingen lust heller så jag skriver bara rätt upp och ner vad som dyker upp i skallen på mig.

Var och mötte Daniel på Centralen vid fem i fredags och vi gick vidare till systemet för han ville handla lite för helgen. När vi kom hem så hade Bea lagat spaghetti och köttfärssås till middag och dukat fint i köket. Blev bara ett missöde med bandspaghettin som vi skulle haft till, den blev jättekonstig och fick kastas. Vi fixade snabbt vanlig spaghetti istället. Blev en hel del pratande och skrattande vid matbordet och sen umgicks vi i soffan någon timme. Bea och Matti gick och lade sig tidigt och sonen satte sig vid datorn, då bestämde vi två oss för att gå till en lokal pub här och ta en öl. Vi var inte borta speciellt länge men när vi kom hem så hade även sonen slocknat på soffan. Vi satte oss i köket och pratade en stund till innan vi själva skulle sova. Hahaha, det blev väl två timmars sömn sammanlagt, pga oroliga magar. Sen kom man på saker man ville prata om titt som tätt.

Daniel och jag var uppe först och åt frukost på lördagmorgon, dum som jag var så drack jag kaffe. Borde inte ha gjort det eftersom jag redan hade ont i magen. Sen ringde brorsan och frågade om dom kunde komma förbi på en fika. Så han kom med sin höggravida fru och Alina. Svägerskans mage var enorm, nu är det ju beräknat tills lucia så det är inte långt kvar alls. Dum som jag var så drack jag även kaffe när vi fikade då. När dom åkt hem så stack jag och Bea iväg till godisaffären en bit bort. Klagade för henne att jag mådde konstigt och magen kändes orolig. Pojkarna var hemma undertiden och tittade på fotboll. Började laga mat direkt när vi kom hem igen och när vi sedan satt oss för att äta så fick jag lämna matbordet redan efter första tuggan. Jag mådde så illa att jag kallsvettades. Kände lite panik eftersom vi skulle iväg senare på kvällen med min syster Joanna för att titta på en spelning Fred hade. Daniel föreslog att jag skulle lägga mig en stund och vila så kanske jag skulle må bättre. Det värsta illamåendet släppte efter en timme och då fick jag Bea till att klippa en lugg på mig. Blev jättefint. Efter det så duschade jag och sedan så fixade Bea mitt hår och grunden till sminkningen. Under tiden satt Jimmy och Daniel i soffan och körde ett racing tv-spel. Kändes skönt att få fixa sig fin i lugn och ro. Vi åkte in till stan lite efter klockan 22, kände direkt på bussen att jag mådde illa igen. Resten av kvällen kändes det värre varje gång jag satte mig ner. Vi mötte Joanna i Nordstan och sedan tog vi vagnen ut till Majorna där spelningen var. Hittade stället efter lite letande, det var en HD klubb i ett industriområde som hade julfest med spelning. Fred och bandet var lika bra som alltid och det var fullt ös. Under den tiden mådde jag hyfsat, eftersom vi aldrig satt ner. Men jag sa till syrran att jag kände mig lika gravid som henne eftersom magen kändes så utspänd och hård. Haha. När spelningen var slut så bestämde vi oss för att vi skulle åka tillbaka in till stan och gå till Dubliner. Under resan så mådde jag bara sämre och vi fick hoppat av vid Grönsakstorget och promenerat sista biten till D. Fattar inte hur det kom sig att jag mådde bättre varje gång jag hade rest mig upp. Vi träffade på både Marco och Lenita på D, båda jobbade. Vi hittade bord vi kunde sitta vid och jag drack vatten, som jag gjort hela kvällen. Hade nog inte lyckats fått i mig något med alkohol ändå. Vi satt och småpratade om allt möjligt och lite efter klockan två så stack syrran för att möta upp sin sambo och åka hem. Daniel ville ha en öl till och själv ville jag bara hem, satt mest och svalde och försökte mota bort illamåendet. Medans han var vid baren och beställde så kände jag att nu klarar jag inte mer, fick bara sagt att jag måste på toa när han kom tillbaka. Konstigt nog fick jag inte upp något men jag stannade ändå lutad mot toaväggen tills magen lugnade ner sig. Vad händer väl då när jag tänker gå ut från toaletten!!! Dörrhelvetet går i baklås. Haha. Försökte först att få upp dörren och bankade även en hel del, ingen som hörde. Tack och lov att jag hade mobilen på mig så jag kunde ringa Lenita, då grät jag en skvätt också. Haha. Mådde ju som sagt var riktigt dåligt och kände att den låsta dörren blev droppen. Hon fick skickat in min kusin till toaletten och i samma veva som han dök upp så lyckades jag äntligen få upp dörren. Jag bad Marco hämta ut min jacka och han sa åt mig att gå ut till Lenita som satt och tog inträdet i trappan. Först sa jag bara till Daniel att jag tänkte åka hem, att jag inte klarade av att stanna kvar. Han frågade om jag orkade vänta på honom en liten stund utanför i friska luften medans han drack upp ölen så kunde vi åka hem tillsammans. Marco fixade taxi åt mig och Daniel, han såg hur dåligt jag mådde och ville att jag skulle komma hem snabbt. Ett stort tack till Marco och Lenita för att ni hjälpte mig den natten. Älskar er av hela mitt hjärta.

Väl hemma så däckade Daniel i sängen ganska fort, han var bra i gasen. Haha. Själv tog jag en samarin och pratade lite med Lenita på telefon, hon hade slutat jobba och var redan hemma. Jag var helt slut och somnade halvsittande i sängen. Vaknade till av att Daniel snarkade som besatt, vilket jävla ljud det var. Haha. Knuffade på honom för att han skulle vända på sig, men han var helt död och reagerade inte. Till sist somnade jag riktigt gott och då kunde jag ligga som vanligt i sängen igen. Illamåendet hade släppt, tack och lov, kände bara att jag hade ont i magen och kände mig hungrig. När vi väl gick upp ur sängen, klockan var nästan ett!!, så åt vi frukost. Jag lät bli kaffet. Haha. Men lyckades få i mig några smörgåsar. Kände mig som jag hade världens baksmälla och ville egentligen bara krypa ner i sängen igen. Men jag ville passa på att umgås med Daniel dom sista timmarna innan han skulle åka hem igen. Följde honom bara till busshållplatsen här och han åkte själv till centralen. Själv däckade jag i sängen redan klockan 20 i går kväll. Mår fortfarande inte bra men som tur är så är illamåendet borta.

Daniel, tack för ditt trevliga sällskap i helgen, synd bara att jag skulle bli såpass dålig i lördagskväll. Du ska bara veta hur tyst det är nu efter du åkte hem. Haha. Visst är du en pratkvarn, fast en ovanligt trevlig sådan. Trivs i ditt sällskap ska du veta. Hoppas vi ses snart igen.

Nu tänker jag göra lite te och sedan häcka i soffan, känner mig matt och svag. Såg nu att inlägget blev för långt, men det gick av bara farten. Så om jag ska summera min helg så har den varit bra, förutom mina magproblem då. Vet inte riktigt varför magkatarren har blossat upp ovanligt starkt just nu. Men jag har ju ovanligt mycket som snurrat i runt i huvudet sista tiden.

Skriver igen när jag fått orken tillbaka. Önskar er en trevlig vecka. Kramis

Postat i Min vardag | (1) kommentarer Trackbacks ()

Lämna en kommentar