Tänker på hur höjdrädd jag är, har varit på väg att svimma om jag försöker mig på att klättra upp tre steg på en stege. Var nöjd över att jag klarade av att gå upp till första planet på byggställningen förut, idag har jag verkligen förvånat mig själv rejält. Trots att jag varit uppe på andra planet, var ju livrädd när jag skulle hjälpa Roberto att mäta häromdagen, så gick jag frivilligt upp dit idag och höll brädor på plats mot väggen när dom skulle spikas fast. Först var jag rejält skakig och vågade inte göra något utan att hålla i mig i räcket med en hand. Efter en liten stund släppte det och jag knatade på där uppe utan att hålla mig någonstans. Hade en stor hink med färg i ena handen och penseln i den andra. Kändes lite mer läskigt när jag kom till den högsta punkten på det planet, då vågade jag inte titta mig runt omkring mer än på det jag målade just då. Hyresvärden Bertil var imponerad över att jag trotsade min fobi och försökte skrämma mig genom att gunga på ställningen, jag blev inte ens rädd längre. Men rädd blev jag när jag var uppe på tredje planet!! Japp, snickarna Bertil och Roberto tvingade mig upp dit för att olja en bräda åt dom. Självklart så skulle dom skrämma mig ännu mer genom att stampa och gunga med ställningen, höll fast mig med ena handen medans jag målade med den andra. Svor även ve och förbannelse över dom. Imponerade på Roberto genom att svära rejält på italienska. Tur att jag snappat upp en hel del genom Eleni där. Trodde väl aldrig att jag skulle klara av att gå ner för trapporna från tredje våningen, man ser ju rätt ner när man går i dom. Men det var inga som helst problem alls. I morgon måste jag ju upp för att skrapa rent fönsterblecken även högst upp, fjärde våningen. Ska bli spännande och se hur jag klarar detta fenomen. Lär ju inte sitta där uppe och dingla med benen som jag gjort på dom andra två planen medans jag hållt på.
Jag är verkligen stolt över mig själv att jag klarat av att göra något som verkligen skrämmer mig så mycket. Även om jag fortfarande kommer vara höjdrädd till en viss mån så vet jag att jag vänjer mig efter en stund oavsett var jag befinner mig. Så länge det finns räcken vill säga. Haha. Ställningen har ju räcken utåt, men det är ju frittfall mot väggen och där är glipan minst en halvmeter. Inga problem att ramla ner där med andra ord om man skulle trampa snett. Kommer alltid ha respekt för höjder och tänker inte göra något överilat. Nu återstår det ju bara att jag ska bota min andra fobi, men det lär inte vara lika lätt. Talar om spindlar och det är inget jag ens har någon lust att försöka mig på att bota. Ryser vid bara tanken. När det gäller höjdskräck som jag har så handlade det mer om svindel och att jag är på väg att svimma på grund av höjden. Fattar inte riktigt att jag klarade av att ta mig i kragen och visa att jag kunde göra det. Ingenting är väl egentligen omöjligt då... eller vad säger ni?




Lägger in bilder som jag tagit medans jag var uppe på ställningen, och en bild till med röd ring som visar hur högt jag var som högst. Sen ska jag fortsätta med tvättandet, har tvättstugan idag och det var välbehövligt. Har fått gå med spetstrosor för att det fanns bara det kvar i lådan som var rent. Inte så skönt att ha på sig när man jobbar i denna värmen. Ciao så länge.

Lämna en kommentar