2009-08-29

Liar liar..



Har funderat på att ha detta som ett inlägg ett tag tillbaka och nu i veckan när jag pratade med en vän om ämnet så känner jag att jag vill ta upp det. Detta är min uppfattning om detta med lögner.

Att ett barn far med lögner är ju inget ovanligt, har själv gjort det och även ibland som vuxen. Men jag har lärt mig att det är bäst för alla parter om man är ärlig så långt man bara kan. Klart det inte är roligt att såra någon, beror på vad det handlar om också. Men jag tycker att man ska tala i klarspråk, för när det väl visar sig att det var lögn så sårar man någon ännu mer. Det är ett faktum att sanningen alltid kommer fram förr eller senare ändå. Är det då inte bättre att vara så ärlig som möjligt för även sin egen skull. Hur roligt är det att verkligen veta att man sårat någon, även kanske djupt då. Jag skulle inte klara av att se mig själv i spegeln i det fallet. Eftersom jag har varit den som har ljugit och även blivit utsatt för lögner så vet jag hur det känns. Det är hemskt att utsätta någon annan människa för det, ännu hemskare när man råkar ut för det själv. Blir inte lättare när man är så godtrogen som jag är också, då får man sig kängor ganska ofta. Jag är så trött på det. Säg som det är redan från början så känns det lättare för båda parter. Visst kan man bli ledsen ändå men alla vet ju att det går över.

Hur många chanser
ska man ge någon som sårar en om och om igen då? Det där är ju upp till var och en. När det gäller mig själv så har jag varit med om att inte fått någon chans till alls. Hur mycket jag än försökt gottgöra mitt fel. Just därför tycker jag inte det är värt att föra någon bakom ljuset. När det gäller någon som ljuger för mig, hahaha, fattar inte att det är möjligt att jag kan göra så. Jag förlåter och ger nya chanser, om och om igen, tills en dag när det tar stopp. Men då har ofta mina känslor vänt sig till hat och då vill jag absolut inte ha något mer med den personen att göra. När jag egentligen borde ställa personen mot väggen efter att det hänt mer än en gång. Kanske borde tänka på det hädanefter.

Varför ljuger vuxna människor då? Det är svårt att svara på. Tror det handlar mycket om att man har dåligt självförtroende och inte klarar av om det blir en konflikt. Men jag tyckte inte jag mådde bättre bara för att jag sa något den andra ville höra.
Många människor ljuger för att komma dit dom vill, för att vägen ska bli mer rak för dom. Då spelar det ingen roll hur många man trampar på under tiden. Jag tänker aldrig ljuga om mina känslor för någon annan, inte heller om mina syften eller annat. Är jag osäker på något så säger jag hellre det rätt ut.
Som jag har sagt till mina barn och det är jag bestämd på, man leker inte med en annan människas känslor. Kommer aldrig acceptera det om det kommer till mina öron att dom gjort så. Då får han/hon sina fiskar varma.

Kom även att tänka på hur många vänner som jag tröstat genom åren när dom fått nobben. När dom har fått höra att det inte är något fel på dom utan att det är bara så att dom (personen som ljuger) inte är redo för ett förhållande. Haha. Snacka om bullshit!! Jag säger som jag alltid har gjort, dom är inte redo för ett förhållande med dig. Du är helt enkelt inte rätt person för dom som säger så. Varför måste man ljuga i det fallet?? Jag blir så jävla arg när jag hör detta. Säg som det är istället, hur kul är det när man upptäcker bara efter ett kort tag att dom träffat någon annan som det är sååå jävla seriöst med. Hur var det då med det där att man inte var redo!! Faktum var att han/hon tyckte inte du var rätt person för henne/honom. Då är det väl fan så mycket bättre att vara ärlig om det då. Även om det aldrig är kul att varken dumpa eller bli dumpad, så kommer man vara tacksam för den ärligheten senare.
Lika svårt som det är att berätta för någon att man tycker om den, är det att berätta att det inte är besvarat. Och trots detta så fortsätter vi att försöka, någon gång ska väl det vara just vår tur. Vågar man inte så kan man heller inte vinna.

Men när det gäller att vinna, för sin egen skull, tänk då på att ärlighet varar längst. Du kommer må så jävla mycket bättre då... och göra dom andra en fin tjänst på sikt.

Postat i Min åsikt om... | Comment (0) kommentarer Trackbacks ()


Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress:



URL/Bloggadress:



Kommentar: